Göteborgsposten – 21 september 1864, sida 1

Article Image
— —L—— — — — man, men kgs bfhde hade velat till landstinget hemställa om dessa penningar borde utkräfvas. — Tinget beslöt att så skulle ske. Komministern Linnes motion om underdånig framställning till K. MÅzjangående afgifvande till Rikets Ständer af lagförslag, hvarigenom bättre skydd lemnas åt omyndigs egendom, samt, i sammanhang härmed, om inbjudning till rikets öfriga landsting nit sig uti ett dylikt beslut förena — återtogs af motionären, såsom liggande utom tingets befogenhet. Kapten Proschwitz hade ingifvit motion om att landstinget i underdänig skrifvelse till K. M:t ville fästa uppmärksamheten på ortens trängande penningebehof samt hemställa, att af medel, som kunna stå till disposition eller beredas, en fond af 1,500,000 rdr rmt måtte göras tillgänglig för utlåning emot fullgod säkerhet och att dessa medel blefvo öfverlemnade till förvaltning af Hypoteksföreningens direktion, hvarvid medlen kunde och borde företrädesvis utlemnas till jordegare, hvilka redan fått sig beviljade amorteringslån, som i brist af penningar ännu icke kunnat utgå, samt att till lättnad för sådane lånesökande, deras redan till föreningen inlemnade säkerhetshandlingar kunde utgöra hypotek för särskilde förskrifningar å de tillfällige lånen från den åsyftade hjelpfonden, tills Rikshypoteksbanken komme i tillfälle att åter utlåna penningar. Ordf. ansåg att man ej kan göra en dylik framställning till regeringen, ty denna eger ej någon kassa ur hvilken penningarne skulle kunna tagas. Kapt. Proschwitz hade väckt förslaget med hänsyn till den rådande nöden. Hade trott medlen skulle kunna lemnas i sorm af lån från t. ex. tillgångarne för jernvägsanläggningarne. Borgm. Rhodin. Jordegarne äro mycket blottställda derigenom att blott 2 af bifallua hypotekslån numera utdelas. Tal. var viss, att om hela lånen på en gång utlemnats, skulle ej hälften af de lagsökuingar som nu egt rum inträffat. En nyttig väckelse för hypoteksbanken skulle måhända en dylik ansökan blifva. Hr Sandberg omnämnde, att för erhållande af lån fick hvarje lånsökande utbetala ett par hundra rdr, och sedan fingo de blott 23 af det sökta lånet. Frågan var af yttersta vigt. Olaus Eriksson erinrar att en tid, då tal. var sullm. i riksgäldskontoret, lågo der 7 å 8 millioner flera månader räntelosa; sådant har ofta händt. Om ingen annan verkan vinnes af ifrågavarande ansökan så blir den åtminstone en väckelse till hypoteksföreningen. Blir intet snart gjordt, vet tal. ej hvar allt skall sluta. Hr Thorburn trodde det möjligt, att hypoteksföreningen kunde ge accepter på resten af lånen, hvilka accepter utan svårighet kunde belånas nu då räntan vore fri. Trodde att man borde göra framställning till hypoteksföreningen derom. Kapt. Proschwitz: Räntan var då motionen väcktes ej fri, och det var följaktligen då ej möjligt få låna på dylika accepter. Tal. hade derföre ej ansett det skäl att föreslå denna utväg. Ordf. Det är otvifvelaktigt, att rikshypoteksbanken nu gör alla ansträngningar för att skaffa penningar, men från början hade allt blifvit så illa stälat, att tal. ej trodde det penningar skulle kunna anskaffas. En komit hade blifvit tillsatt för att ändra rikshypoteksbankens reglemente, hvilket torde göra det möjligt för densamma att snart skaffa penningar. — De statsmedel, som skola användas för ett ändamål få ej enligt grundlagen användas för andra. I jernvägsmedlen finnes ej mera än som behöss. Regeringen är troligen oförmögen att lemna något direkt understöd; men tal. motsatte sig ej att man under någon annan form uttalade sina bekymmer. Kapt. Proschwitz ville ej motsätta sig om saken på annat sätt kan framställas. Hr Sandberg ville att man skulle uttänka något sätt att från annan låneinrättning få penningar, t. ex, genom bankolån. Ty eljest gå landtegendomarne ur egarnes händer. Hr Berg afstyrkte en dylik framställning. Hr Proscluitz trodde, att regeringen lika mycket nu bör understödja landsbygden som den under 1847 års kris understödde städerna. Folket lefver nu i den tron, att det slutligen skall få penningar af hypoteksbanken, och detta fåfänga hopp är måhända det beklagligaste af allt. Ördf. erinrade om att regeringen ej kan bestämma öfver hypoteksbankens åtgöranden. Kapt. Proschwitz begärde blott understöd i form af lån, för hvilket folket eger full säkerhet. Hr Berg erinrade att blott rikets ständer kunna medgifva dylika lån. Olaus Eriksson. Ställningen är så bekymmersam, att landstinget måste fatta något beslut på det att nöden må bli för Kgl. M:t bekant. Kapt. Proschwitz s modifierade motion om att en framställning skulle till regeringen göras ang. den bekymmersamma ställningen inom länet och en anhållan framställas om att åtgärder för nödens afhjelpande måtte vidtagas, Hr Thorburns förslag att landstinget måtte ingå med framställning till hypoteks-föreningen om att accepter måtte utdelas för de rester af beviljade lån som icke blifvit utbetalade, — förkastades af tinget. Landstingsmännen slutade kl. 1 sina förhandlingar för denna dag, hvilka erbjudit åtskilliga punkter af intresse, men i allmänhet förts alltfor lågmäldt i den i akustiskt hänseende alldeles olämpliga salen. Konungens resa. Från Kalmar berättas d. 17 d:s i tidningen af samma namn: H. M:t konungen anlände i Thorsdags något ester kl. 7 på aftonen, under det herrligaste månsken, hit till staden. En smakfull äreport, med kunglig krona och konungens namnchiffer samt inskriptionen Land skall med lag byggas, var upprest straxt vid teatern. Äreporten upplystes af omkring 1,000 gaslågor. I Dryaden, d. v. s. de vackra, planteringarne på vallarne. lyste kulörta lyktor. På slottsruinerna brunno tjärtunnor. Den gamla borgen speglade sig särdeles imposant i det lugna sundet. Vid Larmtorget voro ett par hus dekorerade med transparanger. Rådhuset, skolan, länsres denset, teatern samt husen vid de förnämsta gatorna voro illuminerade. Vid länsresidenset paraderade Kalmar skarpskyttar (räknande i sina led 150 man och utgörande den s. k. shedersvakten, hvilken utanför den tillfälliga konungaboningen tjenstgjorde hela natten), och vid äreporten flere kompanier från kringliggande orter. Flera fosterländska sånger afsjöngos utanför residenset af härvarande sångförening, jörstärkt med artister af det här uppträdande teatersällskapet. lin ofantligt stor menniskomassa, både från när och fjerran, hade samlats i staden för att helsa majestätet välkommen. Om

21 september 1864, sida 1

Thumbnail