Lordens döttrar.) Af sorf. till Slottet East Lynne, Då lemnade man henne att handla efter behag. Lady Oakburn återtog sin stolthet och bekymrade sig icke vidare om saken eller om Clarice; kapten Chesney gjorde detsamma och förbjöd sin omgifning att uttala sin olydiga dotters namn. Fåfängt bad Jane, att man skulle söka upp Clarice, att man åtminstone skulle göra sig underrättad om hennes ställning och ännu en gång soka förmå henne att lyssna till förnuftiga råd och återkomma hem. Kapten Chesney var obeveklig och grälade på Jane för hennes envishet. Det var den första köld, den första misshällighet, som ägt rum mellan Jane och hennes far. Men om Clarices anhöriga kunde lagt bort den gamla onyttiga familjestoltheten, tycktes det ej ha varit mycken anledning att oroa sig öfver Clarice och det steg, hon tagit. Kort sedan hon lemnat sitt hem, fick Jane ett bref från henne, hvari hon berättade hvad hon företagit sig. Hon hade fått genom ett guvernants-adresskontor en guvernantsplats och hade tillträdt den. Det var i en bättre familj, som bodde i West-End i London, hvari hon säkert skulle vara trygg och, som hon hoppades, trifvas. Hon FHLtA fr Nena 208.