Göteborgsposten – 5 september 1864, sida 1

öfver den småaktighet, som af kögförnämheten icke ssållan utöfvas mot konstnärer, hvilkas blygsamhet hindrar dem, att låta verkliga sorhalländet komma i dagen. En förfärlig olyckshändelse timade sistl. lördag i hufvudstaden, hvarom vi etter Posttidringen för i lördags afton meddela foljande: I dag på förmiddagen straxt efter kl. half 11 öfverraskades hufvudstadens innevånare af en förfärlig skräll, så stark att husen skukade i sina grundvalar, och en del rutor här och der på Kungsholmen sprungo sönder. Man erfor sedermera att det var den af ingeniören Nobel ute vid Heleneborgs egendom vid Långholmssundet, anlagda nitro-glycerin-fabriken som exploderat. I hufvudstaden förnam man olyckan genom den häftiga knallen och genom en stor, gullåga, som steg upp i luften, men som dock ögonblickligen efterträddes af en väldig rokpelare som dock äfven efter en stunds förlopp försvann, så att med unduntag af de ofvannämnda rutorna på Kungsholmen, och någon oreda på månglerskornas salubord på Munkbron, man icke i staden hade något vidare mehn deraf, — men i stället mötte en så mycket hemskare syn vid framkomsten till stället der olyckan skett. Af fabriken, som var af trä, och som låg straxt bredvid Heleneborgs egendom, och endast medelst en stenmur och ett obetydligt mellanrum var skild från densammn, återstod intet annat än några nedsvärtade spillror kringkastade hit och dit. I alla de närliggande husen, och äfven å dem som voro belägna på andra sidan af sundet voro icke allenast alla rutorna bortsprängda, utan fönsterkarmar, tuklister med mera voro dels bortryckta, dels mer eller mindre ekadade. Mest fasansfull var dosk åsynen at de stymp.de menniskulik, som här och der lago kringkastade. Icke nog med att kläderna voro afsslitna, utan på en del var äfven hufvudet borta, köttet på benpiporna alslitet, — med ett ord sagdt, det var icke vanliga lik man fick se, utan formlösa massor af kött och ben, som hade föga eller ingen likhet med en menniskokropp. Om explosionens häftighet och förfärande verkan kan man döma derat, att i ett närbeläget stenhus väggarna, som vette åt fabriken voro remnade och att en qvinna, som stod och lagade mat vid spiseln derstädes, fick en del af hufvudet krossadt, ena armen atsliten och ena låret förfärligt skadadt. Det olyckliga offret lefde ännu och fördes på ett sofflock till lasarettet, mera lik en blodig köttmassa än en menniska. Hr Nobel var icke sjelf närvarunde, men en af hans söner lärer tillhöra offreus antal och en annan skadades illa i hufvudet. Af fruktan för en ny explosion tordes man icke anställa några undersökningar bland spillrorna af fabriken, så att man ännu är i okunnighet om huru många menniskor som satt till lifvet vd denna olyckliga händelse; men man lärer för närvarande ba fått rätt på 5 stympade menniskokroppar. Angående olyckans uppkomst hafva vi sedan förestående var nedskrifvet lörskatfat oss följande uppgifter: Ingeniören Nobels yngste son, Emil Nobel, hade tillika med teknologen Hertzman varit sysselsatt med experimenter i och för sörenkling i beredningsmethoden af vätskan, säsom det uppgisves, för att så den mera explosif, hvarvid nägon oförsigtighet torde hafva blifvit begången, hvilket förorsakat explosionen, som sedermera meddelade sig åt den öfriga i öppna burkar förvarade nitroglycerinen, hvilken som bekant icke är antändbar förr än vid en upphettning af ända till 180 gr. eller ock genom en explosion af något annat ämne vid dess yta. Dessa begge, tillika med en yngre gosse samt en 19 års flicka, hvilka biträdde, kastades helt och hållet forbrända åt olika håll, hvarförutan, utom den ofvannämnda qvinnan, som ännu lärer vara vid svagt lif, en snickare vid namn Nyman, som händelsevis passerade förbi fabriken, så illa skadades att han påstan ögonblickligen afled. Ingeniören Blom och den äldste af ingeniören Nobels söner, ingeniören Alfred Nobel, hvilka vid tillfället sutto samtalande vid ett fönster af bottenvåningen i Heleneborg, kastades af den häftiga tryckningen till golfvet och skadades, förutom hvad vi ofvan uppgifvit om hr Nobel, den förre illa i ansigtet och hufvudet af träoch glasflisor. En liten ångbåt hade straxt före katastrolen passerat sundet, vid hvars strand fabriken ligger. I fabriken voro förvarade omkring 200 ck. nivro-glycerin, i styrka motsvarande en krutqvantitet af circa 1,200 fZ, samt dessutom några hundra skålp. salpeter och svafvelsyror. En del personer, som bodde på sommarnöje i de närgränsande husen, hafva fått sina möbler och effekter illa skadade, och i synnerhet lärer hr Brissman, verkmästare vid Bergsund, varit den som blifvit mest lidande af olyckan. Hr Nobel lärer besynnerligt nog icke hos vederbörande hafva gjort någon anmälan om frabrikens tillvaro. Telegraskonvention. Chefen för telegrafverket Brändström har at K. M:t blitvit törordnad att såsom K. M:ts betullmäktigade ombud afresa till Berlin för att fortsätta och atsluta de med preussiska regeringen inledda underhandlingar om en telegrafkonvention mellan Sverige och Preussen, Frigifna svenska krigare. Underlöjtn. vid Gotlands Nationalbeväring trih. Hugo Åkerhjelm har i dagarne återkommit till hembygden från sin fångenskap i preussiska fästningen Spandau. Såsom bekant är, var det löjt