Göteborgsposten – 3 september 1864, sida 1

sast ogörligt och sarligt för lif och lemmar att trakta sig upp och ner för ättestuporna. Mätte derfsore detta upprop icke ohordt törklinga och måtte vederbörande med den omsorg ätven för de mindre bemedlade klasserna, hvilken bör finnas i hvarje väl ordnadt samhälle, icke skjuta åt sidan denna för många al våra medmenniskor så vigtiga fråga. — Den ofvan omnämnda uppsatsen ar at följande lydelse: Icke utan orsak har missbelåtenhet ätskili ga gånger gilviv sig tillkänna bland dem af Göteborgs invånare, hvilkas föga afundsvärda lott har blifvit att bygga och bo på den s. k. Stora Otterhallan. Erkännas måste att denna stadsdel är mera än lofligt vanlottad i vår för sina sunda rättsprinciper med skäl så beprisade tid, i jemförelse med andra stadsdelar, såsom Stampen, IIagorna och Redbergslid, för att nu icke tala om det eldorado, som sjeliva staden erbjuder. Visserligen har naturen lagt stora hinder i vägen för åstadkommande af tidsenliga beqvämligheter på Otterhällan, men vederbörande myndigheter ha också ådagalagt den största bekymmersloshet angående kommunala omständigheter här uppe. Häri må likväl ingalunda hrr ledamöter af taxeringskomiten inbegripas, ty de förgäta minsann icke bergsboerna, då fråga är om afgisterna till vattenledning, gasupplysning och gatomläggning m. m. Då tillåtas bergsboerna visserligen godhetsfullt att broderligen deltaga i bördan, men frukterna af deras uppoffringar, hvar månne skönja dem? Skulle en främling någon gång förirra sig hitupp, skulle han säkerligen tro sig förflyttad till ett samhälle, som ännu belunne sig i sin första barndom 1 kommunalt hänseende. Äfven vederbörande skulle lätteligen kunna finna sanningen häraf, om någon af dessa herrar skulle vilja vedervåga en promenad i dessa vanlottade trakter. Promenaden måste visserligen ske till fots och framför allt vid dagens klara ljus, men så skulle man då också komma i tillfälle att se gator och insupa ångorna från rännstenar, till hvilka Göteborgs, ja svårligen något samhälle kan uppvisa maken. Möjligen skulle också medlidandet taga ut sin rätt vid åsynen af de qvinnor och barn hvilka med den tunga Åvattenvännan på skuldrorna sträfva vid besökarens sida upp för de branta backarne. Otterhällan bebos hufvudsakligen af fattigare familjer, af hv Ika husfadern, som först på altnarne hemkommer från sitt ansträngande dagsarbete, då är i behof af hvila, hvadan omsorgen om den mödosamma vattenhemtningen måste falla på hustrun eler någon af familjens bytingar, hvilkas veka ryggar bokstafligen svigta under oket. För den åter som möjligen har råd att lega för hemförslingen af sitt vattenfög råd, blir detta ett extra onus, drygare här än i någon annan stadsdel. Vi hafva hittills endast hållit oss till sakens ekonomiska sida; faran i sanitärt hänseende af bristande tillgång på detta vigtiga element i ett samhälle af ofvannämnda beskaffenhet bör vara sjelfklar. Man behöfver blott under och efter ett regn åse och ahöra kifvet och trätorna om vattensqvättarne mellan de omkring en sorssande takränna samlade qvinnorna för att inse huru högt denna guds gafva af dem uppskattas. Om ett vattenhämtningsställe kunde anbringas vid det s. k. invalidlasarettet och ett annat vid den öppna platsen framför Wijkska husets bakport i Norliden, skulle en betydlig lättnad beredas Otterhällans befolkning. Gatornas och rännstenarnes miserabla skick och svårigheten af deras renhållning är obestridlig, men hade man endast något lättare tillgång på vatten och desslikes bättre upplysning under den mörka tiden på dygnet, så finge väl tålamodet ersätta resten. Men som sakerna nu stå och i många år stått kunna bergsboerna svårligen instämma i någon lofsång öfver Göteborgs förträffliga kommunalanda. Dock — i hopp att vederbörande icke sluta örat till för detta rop från höjden letver och afbidar hädanefter mera än en Bergsbo. Kyrkobyggnad. K. M:t har under den 19 sistl. Augusti bitallit komiterades för nya kyrkobyggnaden i Backa församling anhållan, att för fullbordande af den nya kyrkobyggnaden få upptaga ett lån å 15,000 rdr rut, hvilket belopp skall på 15 års tid amorteras genom årlig afbetalning af 1,000 rdr, jemte