1119—2 AV JP 11144717 ( ippmanades af de liberala talarne att yttra ig. Regeringen skall ej bry sig om ständernas beslut och fortfara med att hopa konflikt vå konflikt. Det är under sådana omständigneter man skrida till att fira jubelfesten för hertigens 25-åriga regering, för hvilken fest synnerhet härvarande spelbank gör stora kostnader. Om ock endast för kontrastens skull, mål vid sidan häraf ställas ett utdrag ur den i Zårich utkommande tidningen Hvita örnen, hvilken utgifves af Polens för frihet och sjeltständighet strätvande, i utlandet vistande patrioter: -Grefve Ladislaus Plater har blifvit utnämnd till polska nationalregeringens kommissarie för Schweiz, liksom Guttry för Frankrike och England. D. 12 aug. firade de i Zärich befintliga polackarne årsdagen af den år 1572 genom de sista Jagellonerna utförda föreningen af Lithauen och Polen med en gemensam bön i katolska kyrkan. På etterm. samma dag begåfvo sig c:a 200 polackar till fots till Kilchberg och derifrån med utvecklad nationalfara under sång af Boze cos polske till grefve Platers trädgård der den nyss anlände general Bosak skulle helsas. Öfverste Laski höll ett kraftigt tal, hveri han uti allas namn sade generalen, att så snart fosterlandet åter kallar sina söner under vapen, en hvar utaf dem skall ställa sig till generalens förfogande. En lagerkrans med trefärgade band, på hvilka de närvarandes namn voro tryckta, var den enkla festgåtva, som öfverlemnades till generalen af fröken Wladislawa Syklowska, en ung polska, som under upproret gjort polska saken stora tjenster. Generalen tackade rörd sina kamrater, i det han erinrade om dem, som tallit i den heliga striden. Grefve Plater påminte om Polens och Lithauens förening och uppmuntrade sina landsmän, att framhärda i enighet till befrielsens timma skulle slå och Polens nationalregering ånyo ställa generalen i spetsen för tosterlandets tappra försvarare. Till slut öfverlemnades åt grefve Plater den enkla festfanan, såsom bevis på hans landsmäns vördnad. Han emottog henne med orden: Icke för mig, utan för vår nationalregering, och i öfvertygelse, att vår general en gång skall plantera henne i Warschau-. Bland de närvarande damerna, hvilka gemensamt med de polska frihetskämparne helsade den tappre generalen, befann sig äfven fröken Henriette Pustawoitoff, som under upprorets första tid så hjeltemodigt kämpat i polackarnes leder och med så stor ihållighet fördragit alla vinterkampanjens strapatser. Nånga al hennes forna stridskamrater från det hel. Korsbergets skogar, hvilka ej sett henne sedan hennes tilltångatagande, helsade henne. med synbar rörelse och ett entusiasmeradt hurra dånade äfven till hennes ära. Från Paris skritves, att det under Napoleonsfest ryktbart vordna lIå Lambert ännu alltjemt sysselsätter Paris. Nu har man tillverkat en hel sång med refräng. Men den kloka polisen anar oråd och en massa personer har häktats, endast derföre att de med synnerlig emfas skrikit He Lambert! D. 17 aug. börjades intör Arritge-departementets assisrätt processen om ett mål, hvilket för någon tid sedan väckte stor sensation. En dag, det var d. 26 febr. d. å., fann man alla innevånarne i slottet Baillard mördade. Den fasa, som denna ogerning uppväckte i hela trakten, var så mycket större, som man till en början ej kunde upptäcka något spår at mördarne och de närmare omständigheterna ännu långt efter brottslingarnes häktande förblef en hemlighet. Ännu i dag, fastän redan 6 månader förflutit sedan mordet på den redan 70 år gamle Bugad de Lasalle, befinna sig innevånarne i ej allenast departementet Arricge utan äfven i de angränsande departementen, i ständig oro. Vid nattens inbrott tillbommas sorgfälligt alla hus på landet och alla gamla vapen, som bönderna ega, hatva framdragits. Ur anklagelseakten meddela vi, såsom inledning till en vidare redogörelse för detta förfärliga mål, följande: I Arizees vackra dal, ungefär 300 metres från Labastide-Besplas, reser sig i midten af urgamla träd en stor, men bofällig gård, bekant under namn af slottet Baillard; den af åtskilliga byggnader bestående egendomen bildar en inre borggård, i hvilken manbyggnadens, häststallets och köksbyggnadens dörrar utmynna; 75 metres derifrån bo drängarne i