Göteborgsposten – 19 augusti 1864, sida 2

och kommit in genom porten för att se. O, Lewis! tillade hon med ett utbrot af sinnesrörelse så starkt, att det nistan skakade mr Carlton såväl som henne sjolf, det är ju icke sannt? Lewis! Lewis! Hennes rörelse var så stark, att hon förlorade sin sjelfbeherrskning och glömde faran att bli upptäckt. En ny fruktan grep mr Carltou — den att att de skulle bli observerade. — Den — jag säger den, emedan jag icke vet om det var en man eller qvinna — den varnade mig för dig, Hämtade Laura. Den sade, att jag ej borde ha något att göra med Lewis Carlton, att jag ej skulle göra det om jag satte värde på min lycka eller kanske på mitt lif. Någon afundsjuk narr har upptäckt vår hemlighet och vill skilja oss, afbröt mr Carlton med en ton full af bittert förakt. — Hör allt hvad jag har att säga, fortfor hon. Den sade mig, att jag skulle fråga dig hvad du gjort med Clarice, fråga dig om du befattar dig med gifter. Mr Carlton stod, som om han blifvit genomborrad — utom sig af bestörtning. — Hvilken Clarice? frågade han efter en paus. Hvem är Clarice? — Jag vet icke, sade Laura Chesney, i det hennes snyftningar öfvergingo till jemmer. Känner du någon, som heter så? — Jag känner ingen Clarice i hela verlden. (Forts.)