Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Den 14 Aug. 1864. De begge tryckfrihetsmål, som i dessa dagar här atgjorts af vederbörande juryer, efter anbefallda åtal af justitiekanslersembetet — det ena mot ÅGamla Fäderneslandet, det andra mot det nu upphörda Kätta Fäderneslandet— med anledning af i dessa tidningar förekomna osanna uppgifter till allmänhetens förvillande i hvad rörer de s. k. marsoroligheterna, äro begge egnade till betraktelser rörande värdet af vår nuvarande juryinrättning. Begge åtalen rörde alldeles samma sak; polismästaren Wallenberg hade i sin inlaga till justitiekanslers-embetet visat, att en mängd i nämnde tidningar förekomna berättelser om personer som blifvit ihjelslagna o. s. v. voro alldeles osanna, men juryn i det ena målet, mot det Gamla, frikänner ena dagen, och ett par dagar derefter fäller juryn i målet mot det -Rätta-. Man eger ej rätt att förutsätta, att den förstnämnda juryn genom sitt icke skyldig velat uttala sin dom öfver polisens beteende under dessa bedröfliga dagar och icke heller att den senare velat genom sitt skyldig taga polisen fri för de anklagelser som riktats mot densamma — såsom sagdt, något sådant eger man ej rätt att antaga. Men nog borde man ha kunnat vänta, att då den ena juryn frikände, den andra också ett par dagar etteråt frikännt i ett mål som rörde precis samma sak. Åsigterna äro så olika, invände man, och detta är saunt, men hvilken aktning bibringas väl folket för en institution som kan döma så olika i allde. —