Göteborgsposten – 12 augusti 1864, sida 2

Article Image
Fran Utlandet. Inom Frankrikes press har man som bekant under sista tiden mycket sysselsatt sig med Rhengränsen, och det är en afgjord sak, att kriget mellan Danmark och Tyskland häri haft en väsentlig del. Då nu Frankrikes hållning allmänt anses ha mest gynnat Tysklands våldsverk mot Danmark, fordrar man som vederlag derför Rhengränsens lemnande åt Frankrike. Men det är säkert, att Preussen aldrig skall gå in på en dylik fredlig gränsreglering, och lika troligt att agitationen derför i Frankrike ej skall med det snaraste slutas. IIäraf kan möjligen ett spändt förhållande uppstå, hvars följder kunde bli ofantliga. Bland de uttalanden härom, som på sista tiden visat sig i den franska pressen, har en uppsats i Revue des deux Mondes af den bekante skriftställaren Forcade väckt stort uppsehnde. Det kan omöligen vara riktigt, siger Forcade, att kejsar Napoleon kan ha tagit afsked af Drouyn de Lhuys i Vichy med orden: rinertia sapientia, emedan det just nu skulle för Frankrike vara den sämsta politik i verlden att ingenting göra. Ett dylikt valspråk skulle passa för England. Frankrike kan deremot ej lägga händerna i kors, sedan den gamla alliansen mellan Ryssland, Osterrike och Preussen ånyo trädt i lif isynnerhet som splittringen mellan vestmakterna blef uppenbar för verlden, derigenom att kejsar Napoleon afslog Englands anbud om ett gemensamt aktivt uppträdande till förmån för Danmark. Huru dessa båda saker, den hel. alliansens återupprättande och Frankrikes afslag till England, kunna tima på samma gång, synes oförklarligt, isynnerhet då man på båda sidor om Kanalen ifrigare än någonsin tager till orda för en allians mellan vestmakterna. Gåtans lösning kan måhända sökas i de förmodanden, som från flera håll upppställas om, att kejsar Napoleon fordrade en ersättning, på hvilken England ej ville gå in, och är det tallet, kunna inga förebråelser göras mot kejsaren, utan törtjenar han snarare att prisas, derföre att han tänkte på sitt lands intressen. I våra dagar ha nemligen gränsfrågorna ånyo uppstått, flera nya stater tänka på att utvidga sig, och det är derföre helt naturligt, att de andra söka skydda sig emot möjliga angrepp. Då Preussen t. ex. utvidgar sig på Danmarks

12 augusti 1864, sida 2

Thumbnail