Göteborgsposten – 5 augusti 1864, sida 3

lade denna åsigt — fästat preussiska regeringens uppmärksamhet derpå. att det är rådligt fasthålla vid denna princip, och att det i den europeiska fredens intresse är af vigt att så hastigt som möjligt handla i öfverensstämmelse med denna princip. Lord Palmerston svarade, att som konferensen var förbi och det nu förhandlades mellan de krigförande makterna, hade engelska regeringen icke för afsigt att vidare blanda sig i saken. — Griffith frågade derefter, om någon främmande makt sedan londonerkonterensens afslutande försökt att medla i den dansktyska striden, och lord Palmerston svarade, att han ej trodde, det något bemedlingsförslag egt rum. På en förfrågan af Taylor om Donaufurstendömena svarade lord Palmerston, att furst Couza på egen hand utfärdat dekreter, genom hvilka författningen i Donaufurstendö mena undergick en fullständig förändring. Häremot hade såväl Porten som de andra undertecknarne af pariserfördraget, hvilket skulle tillförsäkra de nämnda länderna vissa konstitutionela institutioner, gjort invänningar. Fursten hade kallats till Konstantinopel och der förhandlat med Porten såväl som med representanterna för fördragsmakterna. Resultatet af förhandlingarne var en öfverenskommelse mellan Porten och fursten ang. vissa författningsändringar, och såväl Porten som de andra europeiska makterna voro dermed belåtna. Polen står åter fram som Europas samvetsspöke. Af underrättelser från det olyckliga landet inhemtas, att de krigsrättsliga afrättningarne åter bli talrikare. Utom de under senaste dagarne på detta sätt stadgade, skola flera af de tillfångatagna medlemmarne af nationalorganisationen eller kanske äfven nationalregeringen dömas till döden och domen verkställes i Warschaus citadell under de närmaste dagarne. Flera munkar ha äfven afrättats. Från polska gränsen skrifves, att Sapiehakomitcen i Paris är ifrigt sysselsatt med anordnande af ett storartadt lotteri till törmån för den polska saken. Det säges, att 40 mill. lotter, hvardera å 50 centimer, skola sättas i omlopp öfver hela Europa, isynnerhet i de vestliga länderna. En pariserbankir har redan erbjudit sig att öfvertaga de icke obetydliga omkostnaderna för företaget med vilkor att han erhållerj en viss procent at inkomsten. Upproret i de ryska vestprovinserna och Polen har åsamkat Ryssland hittills en kostnad af 98 millioner silfverrubler. Stora tillrustningar göras i Baden-Baden, uti hertiginnans at Hamilton ståtliga hotell, hvari man vill se en bekräftelse på ryktet från Paris om, att kejsar Napoleon skall anlända dit nästa månad. Från Paris berättas, att under spanske konungens närvaro skall å lägret vid Chålons profvas en kanon, hvars projektiler äro bestämda, att genomborra pansarplåtar af 14 centimeters tjocklek. Åtskilliga utnämningar väntas å Napoleonsdagen d. 15 aug. General Bazaine tros då skola erhålla titeln: marskalk af Frankrike. Undervisningsministern har äfven uppmanat -Sociktä des gens de lettres, att lemna ho nom en lista öfver fyra personer, af hvilka han skulle kunna välja en kandidat, för att dekorera honom med Hederlegionen. Söllskapet har föreslagit: 1. Paul Fåval, 2. Ponson du Terrail, 8. Etienne Enault, 4. de Lalandelle. I Spaniens baskiska provinser råder stark rörelse, emedan man der misstänker regeringen för att vilja göra ingrepp i de privilegier, som tillförsäkra dessa gammal-spanska länder större friheter än de andra delarne af konungariket. Upproret på San Domingo hotar att vilja på nytt blossa upp, emedan haytiska regeringen, som hittills förhållit sig neutral, vid ett uppror skall ha tvungits understödja insurgenterna. Rysslands regering tänker anlägga en jernbana i Kaukasus. Den antagna planen bestämmer en enkel bana, som skall gå från Poti till Titlis; men endast första delen utaf densamma, från Poti till Marani, skall genast tagas under arbete. Storfurst Michael, guvernören i Kaukasien, har bestämt, att banan skall öppnas för allmänheten om tvenne år. Linien skall senare sortsättas till Baku och sålunda sätta Svarta Hafvet i förbindelse med Kaspiska Hafvet. Från Merico idel gyllene underrättelser i de franska tidningarne. Enrolleringarne för de trenne främlingslegionerna, en transk, en österrikisk och en belgisk, ökas oupphörligt och skola snart uppgå till 16,000 man. Härigenom skall en stor del af de franska occupationstrupperna redan i september kunna hemförlofvas. På samma gång man ifrigt arbetar på jernvägen i Vera Cruz, skall man äfven börja arbetena å den linie, som skola sammanbinda Mexico och Puebla, och hufvudstaden skall inom få år vara