BwB3—333:mmnn 4440 — ra fördelar dem en ytlig betraktare ej förmår skönja, och här stolert man på den stora förmån som vinnes genom den allmänna värnepligten, att nemligen jemnlikhetsprincipen sa betydligt genom densamma främjas. At Göteborgs-Pastons senaste Thorsdagsnummer ser jag att den glädjande underrätslsen om Ekströms återuppvaknande från de löda redan är känd i hans hemort. Jag förnam detta redan i början af veckan, genom on från Nörre-Sundby till något härvarande lasarett ankommen sårad dansk, men vågade ej meddela notisen at fruktan att den möjligen kunde vara förhastad och i så fall väcka förhoppningar, hvilka, omintetgjorda, skulle än ytterligare öka anförvandternas sorg. Sedan ni nu känna till förhållandet kunna vi ju tala om saken. Det var ju ganska tydligt att man med kännedom om Ekströms ej synnerligt starka kroppsbyggnad skulle, efter de svåra blessyrer han erhållit, sätta tro till underrättelsen om hans död och hans räddning ur dödens armar anses också säsom ett underverk; men ungdomen är seg! Genom de svenska irivilliges skyddspatron hr A. W. Möller, hvilken senast etter underrättelsen om E:s bättring förfrågat sig via Läbeck om förhållandet hos föreståndaren för lasarettet i Nörre-Sundby, hade jag hoppats att i dag kunna meddela något närmare om Et:s tillstånd, men då han ännu ej erhållit svar på sin skrifvelse låter detta sig för dagen ej göra; dock skall jag, så snart något förnimmes, underrätta derom, då jag vet itt många i Göteborg intressera sig för den inge mannens öde. J.