peret och läste upp innehållet för juryn, hvarefter det vandrade från hand till hand för att skärskådas. Innehållet var följande: 13 Place Street, Södra Wennock. Fredags afton, d. 10 Mars 1848. Min kiraste make! — Du blir förvånad, då du får veta, att jag rest och är välbehållen i Södra Wennock. Jag vet att du blir förtörnad, men jag rår ej derför, och vi skola tala vidare om saken, när vi råkas. Jag har frågat menniskor här efter en doktor, och de ha ifrigt rekommenderat en af herrarne Grey, men jag har sagt dem att jag föredrar mr Carlton. Hvad siger du derom? Jag måste be honom komma till mig i afton, emedan jag skakades fasligt i omnibusen, och jag känner mig ingenting mindre än — Så tvärt slutade skrifvelsen. På papperet fanns intet mer, och man undantar den stora plumpen. Om den unga frun blifvit hindrad att fortfara genom ett plötsligt afbrott, eller om bläckplumpen föranledt henne att börja ett nytt bref, kunde ej afgöras, och kanske skulle detta aldrig bli kändt. : Men huru starka ifvern, bullret och ffrväntningarneän varit, så spridde papperet dock intet ljus öfver hemn ligheten. Det sade hvarken hvem hon var, hvarför hos kommit till Södra Wennock, eller hvem som vållat henner död. Domaren satt, sedan han återfått brefvet, och slätade mekaniskt det skrynkliga papperet med tingrarne, und e det han funderade på saken.