Göteborgsposten – 30 juli 1864, sida 2

Article Image
NAIUIKULHIItII1s5uC. Då anglårtyYs8Er 1161— singborg sistl. Söndags förmiddag på en af sina lustturer kommit till Toldboden i Köpenhamn gick något sönder i dess maskineri, så att det icke kunde komma någon väg Passagerarne måste derföre gå ombord på Ioratio, som lade till Helsingborg. Tidningen Blekings-Posten har nyligen inköpts af hr Clemens Witt för en köpesumma af 8,000 rdr. vestgöta regemente. Rekryteringsmöte med Vestgöta regemente har blifvit utsatt att hållas i Skara d. 30 nästk. September. Från Malmö berättas följande olyckshändelse: För några dagar sedan inträffade den olyckshändelsen att en karl blef indragen i maskineriet i den vid hamnen belägna benqvarnen, hvarvid han så illa skadades att han ögonblickligen afled. De två svenska diakonissor, hvilka vid preussarnes eröfring af Als blefvo qvar i Augustenborg, hafva nyligen, enligt från dem ingången underrättelse, derifrån fått afresa, och efter färd genom Slesvig och Holstein öfver Hamburg och Libeck lyckligen ankommit till Köpenhamn. Nytt fartyg, Från Hernösands varf utgick d. 23 d:s ett skepp om c:a 300 läster, hvilket erhöll namnet Wilhelm Gynther. Det eges af hrr E. Ulander i Hernösand m. fl. samt kommer att föras af kapten Jonas IIäggdahl. Olyckshändelse. Vid ångsartyget Hamlets asgång från Köpenhamn i Söndags afton inträffade det missödet att en Malmöbo, som skulle skynda sig ombord på detredan nästan öfverfyllda fartyget, bröt ett ben, hvarjemte en annan person föll i vattnet, men blef efter mycket besvär lyckligt och väl uppdragen. Norrlands och Dala konstförening har öppnat en konstexposition i Gefle, hvilken exposition innehåller omkring 50 nummer, en) betydlig del af dem af högt konstvärde. Ny användning af ångkraften. De flesta göteborgare ha väl sett den enorma jernvält, som härstädes användes för att sammantrycka macadamiseringsstenen på landsvägarne. En dylik tingest är ej lätt att sätta i rörelse, hvadan också vanligtvis fyra par hästar få anstränga alla sina krafter för att draga den framåt. En inventiös fransman har derföre nu uppfunnit att till dylika jernvältar applicera en ångmaskin för att drifva densamma framåt. Ingenting är besynnerligare att se än denna tunga massa med största lätthet drifvas af tvenne små ångmaskiner, som matas af en liten apparaten tillhörande ångpanna och hvilka medelst vexlingsdragkedjor bibringa rotationen åt den stora jerneylindern. Medelst en häfstång kan konduktören få maskinen att lydigt gå åt höger eller venster fram eller tillbaka, allteftersom behofvet fordrar. — För delen med denna maskin är naturligtvis stor. För det första belamras ej vägarne med det långa anspannet, och för det andra sammanpressas de vida bättre och hastigare samt för billigare pris än efter! den gamla metoden. Maskinen går utan buller, så att man ej behöfver befara det hästar som passera förbi densamma skola bli skrämda. Med ett ord erfarenheten har så tullkomligt bevisat denna ångvälts företräde framför den gamla vanliga, att densamma troligen kommer att bli allmänt använd vid macadamisering at landsvägar. Risken vid jernvägsresor. Nyligen har i Frankrike blifvit publiceradt ett statistiskt verk rörande jernvägarne, i hvilket man finner följande intressanta redogörelse ang. olyckssallen på franska jernbanorna. Under åren 1835 —1864 hade på dessa banor färdats ett antal af 1,158,399,924 resande, at hvilka 1,869 personer råkat ut för olyckshändelser. Af dessa hade i medeltal en blifvit dödad bland 1,955,555 passagerare och en skadad bland 496,551, eller en dödad eller skadad bland 395,999. — Vidare upplyses tör jemförelsens skull att af passagerare som rest på vanliga vägar har en person af 355,463 blifvit genom olyckshändelse dödad och en af 29,871 sårad. Häraf följer att säkerheten för lif och lemmar är ofantligt mycket större på jernvägar än på de vanliga landsvägarne. Emellertid är säkerheten för passagerare mycket mindre på jernvägarne i Frankrike än i angränsande länder. Visserligen är antalet af de å engelska jernvägarne skadade större (en skadad at 311,345); men å andra sidan är antalet mycket mindre af dödade personer (en dödad af 5,256,290). I Belgien, Preussen ach storhertigdömet Baden är likaledes antalet af dödade passagerare ojemförligt mindre än i Frankrike. I Belgien är medeltalet af dödade personer en bland 8,861,804 och af skadade en bland 2,000,000. I Preussen har en person af 21,411,488 blifvit dödad och en at 3,892,998 skadad. I Baden har en af 17,514,977 omkommit och en at 1,154,311 blifvit skadad. Matanralnasiska Talttagalsor

30 juli 1864, sida 2

Thumbnail