om natten, liksom man äfven måste oafbrutet hålla besättning i barackerna. Till följe af dessa händelser, före hvilkas inträffande det beklagliga fallet nyligen timade, att österrikiska och preussiska flaggor nedtogos i Rendsborg, har gesandten fått instruktion om ett af hans regering påtänkt förslag, enl. hvilket en törändring oförtöfvadt skulle införas i afseende på Rendsbargs garnisonsförhållanden, för att lörebygga ytterligare förvecklingar och ställa i säkerhet de preussiska lasaretten såväl som förbindelsen med de preussiska trupperna på krigsskådeplatsen. Under sakernas närvarande ställning förbehåller gesandten äfven i detta fall sin regering allt, som framdeles skulle anses nödvändigt. Inom deputerade kammaren i Wärtemberg har törslag väckts om afgifvandet af en protest mot Preussens åtgärd att med vapenmakt besätta Rendsborg. Motionären vill äfven, att kammaren skall för Wirtembergs del bevilja erforderliga medel, på det regeringen må i förening med andra tyska regeringar uppträda mot den preussiska våldsbragden. Förvirringen i Tyskland blir allt större. Österrike betraktar med misstroendo Preussen (7). Det tros af en och annan, att preussiska trupper härnäst skola vända sig till Kiel och besätta denna stad liksom förut Rendsborg. Den sachsiske krigsministern har begitvit sig till Altona. I trakten af Helgenas (sydligaste spetsen af en från Jutland utskjutande udde i Kattegat) skola preussarne samla alla de båtar, de kunna få tag uti, och föra dem derifrån vidare söderut. — Om vapenhvilan skulle d. 31 d:s gå till ända utan utsigter till fred, befarar man, att genast försök skola göras för öfvergång till Fyen. —— —nnnn