Göteborgsposten – 22 juli 1864, sida 1

Lordens döttrar.) Af sörf. till Slottet East Lynne, — Jag förklarar, sade han med högtidligt allvar, inför qvarlefvorna af det stackars unga fruntimret, ja, jag förklarar inför Gud, som hör mig, att ej någon blåsyra eller något annat gift fanns i den sömndryck, som jag skickade hit i går qväll. Antingen har ett mord hegåtts, eller har en stor och obegriplig olyckshändelse inträffat. Mi Carlton, vi måste göra hvad vi förmå för att afslöja hemligheten. Vill ni bistå mig deri? Mr Carlton hörde ej dessa ord. Han hade försjunkit i djupa tankar. Kanske sökte han att för sig förklara aftonens tilldragelser. Han tänkte detta ögonblick icke så mycket på den döda, som på det ansigte han sett eller trott sig se på svalen tidigare på aftonen. Han var öfvertygad om att ansigtet icke var ett alster af hans egen fantasi; att det icke var en uppenbarelse ur andeverlden, utan att det tillhörde en menniska, som lefde och andades. Ansåg han detta ansigte stå i nägot sammanhang med den svarta illgerning, som sedan utförts? Misstänkte han att denna person, som smugit sig in i huset — hvem han nu än var föröfrigt — stod och väntade likt en orm på att