Från Utlandet. Den nye kejsarens af Mexico emottagande i det land, till hvars fader han utvalts, har enligt alla samstämmiga uppgifter varit det mest lysande och hjertliga. Times korrespondent från platsen skrifver d. 10 juni bl. a.: För första gången i sitt lit ha mexicanarne visat sig demonstrativa. Ett bref från Orizaba, skrifvet af en utländning, säger: Staden befinner sig i en fullkomlig yrsel; det är sällsamt att se annars så lugna personer nu vara alldeles utom sig. Kejsarinnan är förtjusando. Hon har eröfrat tillochmed de liberala. Ni kan tro allt hvad tidningarne säga, fördubbla endast entusiasmen. Jag har aldrig sett någonting dylikt, och jag befinner mig nästan liksom i en dröm. IIvad den indianska delen af befolkningen angår, tyckes den ej känna några gränser för sin entusiasm: indianerna skocka sig tillsammans i tusental, för att möta de kejserl. vagnarne, medförande enkla gåfvor af frukt och blommor och åtföljande dem mil efter mil. De tyckas betrakta deras kejserl. majestäter såsom sin särskilda egendom, för en tid ställd under speciela beskydd. Ingen stad eller by längs vägen, som det furstliga täget passerat, har underlåtit att till detta afsända sina deputerade, och man har från pålitligt håll sagt mig, att kejsaren skulle, om han så önskat, kunnat hålla sitt intåg i Mexico i spetsen för hundratusen indianer. Länge undertryckta känslor hafva fått luft. Ordföranden för en deputation sade, sedan han en stund noga betraktat kejsaren: Ri är den hvite mannen med ljust hår och blåa ögon, som vi så länge väntat. Dessa ord syftade på en bland indianerna länge gängse tradition, att en främmande furste (obeslägtad med spanjorerna, hvilka de betrakta som eröfrare) skulle en dag infinna sig och betrygga deras lycka och oberoende. Bland andra adresser (ty de äro nästan oräkneliga) är en, som aflemnades af indianernerna från Ouautlapa, säkerligen värd att citeras: Vår i tiden hedrade kejsare! Ni ser framför eder fattiga och ödmjuka indiaIner — edra barn! De komma, för att egna leder sm hyllning, på det ni må veta, att eder ankomst fyller deras hjertan med glädje. De se i eder en regnbåge, som skall förskingra de moln, hvilka tycktes för alltid ha lägrat sig öfver deras land. Ni är den Högstes utskickade — må Han gifva eder styrka att rädda oss! Emottag denna blomma; den är ett tecken af vår kärlek. Edra barn från Narausjal erbjuda eder den. En berättelse går härstädes att de aztekiska konungarnes krona, hvilken troget bevarats at en indianstam, alltsedan denna dynastis fall, bragts i dagen och skall öfverlemnas till H. M:t, såsom den person, hvilken enligt em gammal profetia nu är bestämd att bära den; i alla händelser är den indianska befolkningens entusiasm, hvilken under alla föregående politiska förändringar alltid hållit sig tillbaka, en särdeles vigtig omständighet och utgör ett element, hvilket kan, om det rätt handhafves, leda till stora resultater. Jag har mer än en gång hänsyftat derpå i mina bref under de sista tvenne åren, men jag kunde aldrig tro, att den skulle uppnå en sådan höjd som den nu har. Med 5,000,000 indianer och en stor emigration utifrån har man föga att befara från den öfriga delen af be tolkningen. Konungen af Preussen skulle i slutet aj förra veckan resa från Karlsbad till Gastein Först efter det han genomgått badkuren vic Gastein skall han besöka kejsaren af Öster rike. Officiösa preussiska tidningar säga, at sedan tullföreningen nu åter är fast betryggac på sina nya grundvalar, vill Preussen gern: räcka handen åt Österrike, för att följa er fördelaktig handelspolitik. Den nye konungen af Wurtemberg har d 12:te dennes öppnat sin ständerförsamling. hans trontal, som innehöll nya löften om et obrottsligt hållande af författningen, glömd han naturligtvis icke att omtala den dansk tyska striden, för hvars nationala lösnin han lofvade sin medverkan. Konungen af Spanien (d. v. s. drottnin; Isabellas gemål) skall i dessa dagar begifv sig till Frankrike, hvaraf de liberala tidnin gar taga sig anledning, att uttala sig till för n mån för ett närmare förbund med Frankrike I De klerikala tidningarne deremot tadla i skar — —