politisk nullitet, åtminstone ännu, hvarför troligen ingen skall bry sig om dess önskningar. Frankrike tyckes äfven vilja förorda delningsprincipen och söker till sig närma England för att dessa båda makter derigenom må kunna utöfva en vederbörlig motvigt mot de tyska eröfringsplanerna; men Frankrike har ej uttalat sig för någon bestämd gränslinie, utan vill gerna se sin omröstningsprincip genomdrifven äfven här. Till denna uppfattning närmar sig utan tvifvel tyska förbundet, minus de båda stormakterna, hvilkas planer ännu icke äro kända. Ryssland håller till skenet på Oldenburgaren, men har derbakom ett spel med personalunionen som trumf. Personalunionen tangeras äfven af Danmark, hvars nya minister har lutning till Ryssland. För att kunna i någon mån utleta, hvarthän Preussen vill, är man inskränkt till de officiösa organernas yttranden, ehuru man ej kan alldeles fullt lita på, att det som i dem högt uttalas äfven är det som tyst tänkes af de politiska ledarne. i v. Bismarcks organ Norddeutsche allg. Zeitung säger under d. 15 d:s: Det är ett faktum, att förslag om fredsunderhandlingar afsändts från Köpenhamn till hofven i Berlin och Wien. Att detta skulle ske på basis af en gränslinie vid Slien, som Morning Post vill veta, är knappast troligt. Sakernas utveckling har nu kommit till en punkt, der det danska kabinettet icke längre kan fasthålla vid den grundsatsen, att bjuda så litet som möjligt, för att genom långvariga transaktioner slippa ifrån saken så billigt som möjligt. Våra vapens sista segervinningar, hvilka bragt den öfriga delen af Slesvig i de tyska makternas ego, äro ett faktum, som faller tungt i vågskålen; det kan ej längre vara tal om en delning at Slesvig, och efter det Danmarks öfvermod ännu för få dagar sedan tillbakavisat det preussiska vapenstilleståndsförslaget, kan det ej heller vara tal om ett vapenstillestånd, om icke i det samma grundvalen för frjeden innehålles på förut angitna vilkor (hertigdömenas frånskiljande). Det skulle derföre vara ett stort fel, om danska kabinettet ännu i sista ögonblicket skulle komma med förslag, hvilkas tillbakavisande måste betraktas som en naturlig sak; ty en ny seger af våra vapen skulle kunna göra vilkoren ännu mycket ogunstigare för kabinettet i Köpenhamn. Från Berlin skrifver till Börsenhalle en korrespondent under d. 15 d:s bland annat följande: Konungen af Preussen skall förlänga sitt vistande i Karlsbad till d. 20 juli, och derpå begifva sig öfver Marienbad till Gastein. Orsaken härtill ligger i de underhandlingar om vapenstillestånd, som nu äro knutna mellan Köpenhamn, Wien och Berlin. Preussen vill icke ingå på ett vapenstillestånd, om icke samtidigt grundvalen för den definiviva freden kan fastställas, och Preussen skall sej sluta någon fred, om deri icke uttalas hertigdömenas fullkomliga utsöndring trån Danmark. För öfrigt äro hofven fast beslutna, att vindicera fredsatslutningens akt åt sig allena, utan att medgifva det tyska Förbundet någon andel i konferensen. Hvad deremot successionsfrågan angår, som står i sammanhang med fredsslutet, for-Idrar kabinettet i Berlin, att båda pretenden-I terna, oldenburgaren och augustenborgaren, skola enas (!) om tillvägagåendet och det vei derbörande forum. Slesvigs intörlifning -li tyska förbundet anser man i Berlin -lingalunda vara en naturlig sak, eftersom -Preussen ju äfven eger andra provinser, n I hvilka icke tillhöra tyska förbundet. Ett tydligare uttalande om Preussens , Josminkade eröfringspolitik kan knappast önskas, säger Berl. Tid. Slesvig som preussisk 1 I provins, som ett fullkomligt motstycke till Posen är berlinerpolitikens egentliga mål, och -Idet står i fullkomlig öfverensstämmelse här3 med, att de preussiska organerna på sista tiden ständigt framhållit, att tyska förbundet som sådant ej eger ringaste anspråk på Slesvig, hvilket för närvarande blott på grund af eröfringsrätten eges af stormakterna. Man s I döljer dock icke för sig sjelf, att de hetaste I diplomatiska striderna skola nu först börja. Uttalandena från Wien äro något mera -moderata än de från Berlin. 1 en skrifvelse från den österrikiska hufvudstaden till ÅAugelburger Alg. Zeitung tillbakavisas det förut n omtalade förslaget, att Danmark skulle med nuh ela sitt territorium inträda i det tyska nförbundet. De tyska stormakterna, heter -V,q WwWwWmWA ——Aä—J—— att med ett ord förklara orsaken — ty hon var uten och förvirrad för att kunna tala — fattade 12 AA