Göteborgsposten – 19 juli 1864, sida 2

i af denna boskapsras. Om matrhabarber, dess fördling, användande och odling: Om gödsling af rofoor och kålrötter; Om linodling; Priset å vid Kylejerg senast försålde korthornsdjur; Nytt landtbruksäroverk: Berättelse öfver stamholländerierna för år 863, till Kongl. Maj:t afgifven af stambolländeristyelsen; Undersökningar rörande trädgårdsskötseln i Sverige, af Olof Eneroth; Några ord om jagten i Getriklånd, af M. A. C.; Strömmingsfisket på Gotland samt förslag till strömmingsodling, af G. C. Cederström; Fröns afskalning medelst svafvelsyra; Om kolrotsfrös urartande; Bromus Shraderi, en ny foderväxt; Salt såsom godningsämne: Bidrag till utfodringsläran; Om födans inflytande på folkets lynne och intelligens; Medel mot kors kastning; Om mjölkbunkar af olika material; Om införskrifning af yackdjur; En redskapsfabrikants utgifter i och för pristäflingar; Björnbär eller björnhall såsom trädgårdsfrukt; Kinesisk maltinktur. Skaraborgs läns ensk. bank, Sammanträde med dem som tecknat sig för delaktighet i en enskild bank inom Skaraborgs län egde rum å Sköfde hotell d. 12 d:s, dervid det uppgjorda förslaget till bolagsreglor granskades och godkändes med några få förändringar och tillägg, hufvudsakligen afseende direktionen och bankens tjenstemän. Banken skall benämnas: Skaraborgs läns enskil da bank och hatva sitt hufvudkontor i Sköfde. Till ordf. valdes enhälligt borgmästaren S. G. Wetterberg och till sekreterare v. häradsh. A. Nilsson. Det af hrr kommitterade aflemnade förslag ansågs uppgjordt i fullkomlig öfverensstämmelse med det dem i 4 8S at sammanträdesprotokollet den 17 November 1863 lemnade uppdrag; men någon önskan från Elfsborgs län att komma i förbindelse med detta län om bankföretaget hade icke försports. Hrr kommitterade, som förut uppgjort förslaget, uppdrogos att å de nu antagna bolagsreglorna skynsamt söka stadfästelse hos K. M:t, samt att, så snart svar å denna ansökan erhållits, utlysa bolagstämma att hållas i Sköfde, Prestmöte. Skara stifts prestsällskap hade d. 13 d:s i Skara sitt årsmöte. Biskop Butsch fungerade som ordf. Bland andra frå gor som afhandlades, var äfven frågan om skarpskytteöfningar om Söndagen. Som denna denna del af mötet, säger, Skara Tidning, refter vanligheten hade en mer privat karakter och icke var för allmänheten tillgänglig, är red. icke i tillfälle att för den dervid hållna diskussionen lemna någon redogörelse. En historisk upplysning. Efter anmodan intaga vi nedanstående historiska upplysning, meddelad af pastor Claes Joh. Ljungström i Sandhem: Allmänt i Westergötland och vida utöfver det landskapets gränsor går den sägen, att kejsarinnan Katarina I af Ryssland, som hette Rabe och var barnfödd på Germundared i Toarps socken af Rångedala pastorat i Skara stift, men som genom allehanda öden, dem allmänna historien nämner, blef kejsarinna öfver Ryssland, låtit förfärdiga en dyrbar predikstol och densamma till Sverige öfversända, för att skickas till och uppsättas i Toarps kyrka, men att besagde predikstol qvarhölls i Stockholm och uppsattes i dervarande Storkyrka, då deremot i Stockholm gjordes en annan och simplare, som skickades till Toarp. Detta är icke sannt, åtminstone så till vida Toarps predikstol icke är en i Stockholm förbytt sak. Toarps predikstol är till arbete och stil alldeles lika med två andra i grannskapet af Toarp varande kyrkors predikstolar, nemligen Grafvareds och Fenneslunda, utvisar sig vara förfärdigad af föga skickliga händer. Under bokbrädet har den imtialerna L. A. G. P. A. R. och årtalet 16514 (Fenneslunda lika beskaffade predikstol har året 1674) och å speglarne stå namnen: -Reinholt Rabe å en, och å en annan Karin Peders Doterf. — Invänder nu någon att detta allt ingenting bevisar, vill jag nämnai att hvar menniska med den minsta gnista kritik skall finna, då den ser Toarps predikstol, att hvarenda bit i densamma, årtal, namn, listverk, ornamenter — ja allt — vi att det är samtidigt och af samma hand. Den är sålunda af samma fabrik som de nämnde andra begge kyrkornas i orten predikstolar, och den är äldre än Katarinas tid som kejsarinna, ty det var 1702, då hon som prestgårdspiga i Marienburg tillfångatogs, och snart derefter fann nåd för Zarens ögon, — och den är till kyrkan — efter all anledning — skänkt af Reinholt Rabe och Karin Peder Doter (kyrkoherdedotter från Rångedala) hvilka voro föräldrar till Katarinas sader regementsqvartermästaren vid Elfsborgs regemente Johan Rabe, som var gift från Liffland med Elisabeth Moritz, hvilken ester mannens död återflytrade till Liffland med sin dotter Katarina. Jag har velat meddela detta, att icke framdeles, då Toarps gamla predikstol icke mera finnes och sålunda medlet till kritik af sägnen saknas, en osanning må insmyga sig på historiens område. Hertigen af Östergötland med sällskap företog sistl. Lördag en lusttur med segelbåt till ön Hwen. — Som i Söndags väntades hertigen och hertiginnan komma att bevista en bal vid Ramlösa. Ärsvåxten. Landshöfdmge-embetets i Gefleborgs län l:sta årsväxtberättelse lyder: Väderleken under sistl. års höst var i allmänhet regnig. Jorden tillfrös sedermera och låg en langre tid bar, hvarefter snö föll i större mingd. Årets vär har varit kylig och tor till inemot slutet af Maj, då vårarbetet företogs och slutade i början af Juni; hvarette värme med omvexlande nederbörd inträffat Utsigterna för årsgrödan äro för närvarande följande: Ilvetet. obetydligt odladt, har lof vande utseende; rågen frodig och vacker, doch på flera ställen i norra Helsingland af regi — — a 2 1 2—