Göteborgsposten – 15 juli 1864, sida 2

1IIC VIG ÖI1SDVNIDSD VGÖSULKUSOL. ——— — Från Utlandet. Från London skritver under d. 9 d:s en korrespondent: Vid dagens inbrott kl. 2 i dag morse försiggick den länge väntade omröstningen ang. Disraelis och lord Malmesburys tadelvota mot ministören, och nästan samtidigt i båda husen; 9 rösters majoritet för oppositionen i öfverhuset, 18 rösters majoritet för regeringen i underhuset! Enligt den vanliga subtraktionsteorien en ren ministeriel majoritet af 9 röster i båda husen tillsammanslagna. Man bör dock i detta fall ej räkna efter denna metod, ty vid debatter af detta slag uppväger en röst i underhuset 6 pärers. Så säger man och så lärer traditionen. Hvarföre, är ej rätt klart. Och hvad skall följden bli? Att troligen allt förblifver som hittills till nästa vår. Hittills föreligger åtminstone ingenting, som berättigar till antagandet, att lord Palmerston skall upplösa parlamentet, för att försöka stärka sig genom nya val. Mycket talar emot en dylik förutsättning; deribland i första rummet drottningens motvilja mot den oundvikliga rörelsen vid nya vals anställande, deri ej allenast den dansk-tyska striden, utan äfven kongl. tamiljens sympatier och antipatier skulle bli omordade på ett hänsynslöst och otillbörligt sätt af solktalarne. Derjemte är landets stämning icke sådan, att lord Palmerston skulle med säker utsigt till framgång kunna appellera till densamma. Må han än aldrig så ofta försäkra, såsom han nu vid midnatt gjorde från sin plats, att Englands inflytande och anseende icke lidit, han predikar för otrogna, landet är genomträngdt at medvetande om motsatsen. Visserligen är hans personliga inflytande ännu alltjemnt stort, visserligen längtar landet icke efter, att utbyta honom mot lord Derby, och det törtroende, som Gladstone åtnjuter, skulle vid de nya valen säkerligen vara ett starkt stöd för det liberala partiet, dock bli ofta i lidelsernas hetta nyktra åsigter af detta slag trängda i bakgrunden, och det konservativa partiet har sedan flera år vetat försäkra sig om en stor fördel: en god organisation af dess krafter, då deremot dess motståndare i detta tall låtit allt gå som det velat. Försöket att genom inkallande af ett nytt parlament stärka regeringens krafter skulle derföre under närvarande förhållanden vara i alla fall vågadt och då kabinettet genom omröstningen i dag ej är dertill det ringaste tvunget, skall det handla klokt i att undvika det. Det var, som sagdt, kl. 2 på morgonen som båda husen skredo till omröstning. Spänningen öfver resultatet hade ökats med hvarje timme, gallerierna förblefvo fulla, i Westminsterhall, i byggnadens inre korridorer och på gatan utanför afvaktade grupper af nyfikna oförtrutet afgörandet. Ösverhuset var prakttullt att skåda. En så talrik församling skall icke ha funnits der sedan den tid då debatterna om spanmålstullen egde rum. Omröstningslistan visar, att 242 peers voro personligen tillstädes. Damer i rika aftontoiletter höllo från kl. 5 e. m. ända tills in på natten de rikt förgyllda gallerierna besatta, många gesandter sutto och stodo på läktarne, omgifna af sin legationspersonal jemte andra högt uppsatta herrar och sådana, som varit nog lyckliga att få inträdeskort. Redan kl. 4 fanns ingen plats tom i hela den praktfulla salen, och vanligen trängde sig för en bortgående tvenne andra in i stället. Sjelfva talen höllos i niveau med de senaste dagarnes. Stämningen inom underhuset hade likväl blifvit allvarligare. Med undantag af Osborne och ibland Disraeli gjorde ingen det ringaste försök att vara qvick. I öfverhuset faller detta af sig sjelft, men äfven lord Palmerston var ovanligt allvarsam och högtidlig, han såg trött och medtagen ut, de bifailsrop, med hvilka han emottogs vid sitt inträde och sedan åter i början at sina tal, tycktes falla honom mera på läppen än annars. Ilan måste ha kännt sig starkt angripen och gick ännu i morgongryningen ett stycke till fots på hemvägen, för att insupa frisk luft. Lord Derby var icke tillstädes i öfverhuset, hans giktanfall tillhör denna gång ej den bekanta kategorien af diplomatiska sjukdomar, utan är temligen allvarligt och smärtsamt. För Söndagen är sörjdt. Den flitigaste tidningsläsare skall, äfven om han skolkar från kyrkan, hafva fullt upp att göra, om han vill före Måndagen ha studerat genom alla talen. Times för i dag fyller ensam 42 spalter tätt tryck med förlidne natts debatter. Det är 1!; oktavband vanligt engelsk romantryck! I dagens morgontidningar finnas äfven ledande artiklar om