Göteborgsposten – 9 juli 1864, sida 2

Article Image
vå kortaste möjliga afständ. att undvika alla slags ninder, att om så behöfs åtra hästarne och att med stt ord utan fara passera de trångaste och svåraste vägar. Dessa manövrer utföras med bagageoch arillerivagnar, hvarje dragen af fyra hästar och körd if två kuskar. Då man vill imitera färden genom en trång passage ställas en mängd vagnar i tvenne ader, emellan hvilka blott tillräckligt rum lemnas för utt en vagn med hästar skall kunna passera. Denna ränga defil passeras derefter fram och åter, än i gånde, än i traf, än i galopp, och det lärer vara märkrdigt att se med hvilken skicklighet och med huru kert öga dessa svåra rörelser efter någon öfning utöras. Det är att anmärka, att den man som rider Trämsta hästen ständigt måste akta på att ej draglinorna bli för spända, emedan den som rider närmast på den andra hästen, derigenom ej skulle erbålla tilläcklig frihet att styra vagnen. En boxande turk. Under fälttåget på Krim leddes vatten från en källa till de allierades läger medelst en lälerslang, som låg längsefter marken. En morgon kallade minaretklockan till bön, och de turkiska soldaterna i ägret föllo ögonblickligen på knä för att lofva Allah, men en bland dem kom olyckligtvis att hvila på nämnde slang, så att han hindrade vattnets lopp. Upp med dig!4 ropade en engelsk soldat. — ÅHaf, len godheten att stiga upp ett ögonblick min bästa herr turk, sade en fransman, artig som alltid. — Nej, det duger icke till att få en turk att resa på sig, utbrast en tredje; Åjag känner ett bättre medel, fortfor han, i det han för att bevisa sina ord slog turbanen af den bedjande. Den fromme Mohameds ,ekännare fortsatte icke desto mindre sin andaktsöfning, lugn som om ingenting passerat. -Jageaskall äl ändå få dig på benen utbrast soldaten förargad och gaf turken en rätt försvarlig spark. Med blotdt hufvud och utan att, skenbart åtminstone, låta rmärka någonting fortsatte turken sin bön. Nu kom en skotte till och skulle just visa huru man i hans hemort behandlade dylika envisa gynnare, då turken medzgåens sprang upp, kastade af sig sitt öfverplagg, kaflade upp skjortärmarne och stod inom en sekund i full boxarepositur mot den engelsman, som sparkat honom. En mängd soldater lopp till och slog en ring om de tvenne. Engelsmannen antog utmaningen utan att tveka, men märkte snart att han träffat på sin öfverman och måste efter några minuters strid förklara sig besegrad. Turken tog nu lugnt på sig sin tröja och vändande sig till de omkringstående sade han till deras stora förvåning på äkta irländska: Dra nu för tusan, edra gaphalsar! Och skulie det hädanefter falla någon af er, edra otrogna hundar, in att sparka en turk, så vill jag råda er att först taga reda på om han är en irländare eller icke. — Det uppdagades sedermera att den duktige turken ursprungligen var från Tipperary. Kristian eller Fredrik ? är titeln på en farce som en spekulativ tysk lustspelsförfattare sammanskrilvit och hvilken nu gilves på S:t Pauliteatern i Hamburg. Man kan lätt föreställa sig, att denna pjes, hållen i en ton, som endast tyskar kunna uppfatta och i äkta Wuhler-anda, skall uppväcka ett stormande bifall hos Hamburgerpubliken. Ett psendo-assuransbolag. På kontinenten har nyligen emottagits en mängd bref adresserade till nyligen aflidna personer, hvilkas frånfällen blifvit annonserade i tidningarne. Dessa bref ha varit undertecknade ÅThe General Safeguard Assurance Company, och innehållit en uppmaning att till bolagets bankirer messrs Z. Vermesch C:o 4 St. Clements Inn, Strand, insända beloppet af en årlig premie, som just skulle förfallit på en af den person, till hvilken brefvet var adresseradt, tagen lifförsäkring. Brefven blefvo naturligtvis öppnade af den aflidnes slägtingar eller arfvingar och dessa skyndade, på det att försäkngssumman ej måtte gå dem ur händerna, att inda det förfallna beloppet. Men hvarken messrs Vermesch, ej heller General Safeguard Assurance Office finnas bland förteckningen på Londons affärsbolag, och allt hvad man vid N:o 4 St. Clements Inn kan få veta är, att en okänd person öfverenskommit med en hyresgäst derstädes att denne skulle mottaga hans bref. Ett stort antal sådana hade äfven ankommit från utlandet. Många af dessa ha varit registrerade, hvadan de antagligen innehållit penningar. De hade alla blifvit ashemtade af den okände.

9 juli 1864, sida 2

Thumbnail