möjligheten för oss att försvara Fyen. Underliga rykten och underliga förslager hafva under de sista dagarne korsat hvarandra — rykten om ett sammanträde å börsen i afsigt att vinna stämningen för freden och helstaten (liksom om det stod i någons förmåga att bevara den); rykten om direkta underhandlingar med Preusse förslag om, att söka fred mot hela Slesvigs afträdande, ja, tillochmed förslag om, att erbjuda sig med hola riket inträda i tysk törbundet (eller snarare i Preussen), som dess amiralstat. De, som talat om, att regeringen borde göra ett sådant anbud som det sista, hafva säkerligen icke menat, hvad de sag De ville, att regeringen skulle göra det, för att dermed hota och sätta vestmakterna och Sverige-Norge i rörelse, och det kan ej nekas, att förslaget skulle dertill vara ganska lämpligt. Ty vi se icke, hvad som skulle förhindra ryssarne från, att den dag detta skedde rycka in på skandinaviska haliön och bemäktiga sig den, men vi se deremot mycket, som skulle rent af uppmuntra, ja, tillochmed tvinga dem dertill. Om Tyskland finge Danmark och Ryssland den svensk-norska halfön, skulle Europas ställning vara till den grad förändrad, att makten skulle falla itrån vestmakterna och tillkomma de tvenne förstnämnda staterna. Men. vi måste dock allvarligt bedja dem, som ha sådana experimenter i sinnet, att betänka, hvilken ställning vi skulle intaga, om man toge oss på ordet, och dernäst lägga noga märke till, att vi skulle kunna — och det! utan stor svårighet — bli tagna på ordet. Vi skulle då säkerligen gjort de neutrala— naturligtvis med undantag at Ryssland — så stor skada, som det i vår makt stod, och vi hade gitvit våra bröder hinsidan Sundetdödsstöten, men — endast genom att först döda oss sjelfva som nation. Vi skulle handla ungefär som japanesarne, hvilka, då de blilvit förnärmade, skära upp magen på sig sjeltva, för att hämnas på förnärmaren, hvilken då enligt landets sed är förpligtig sad att likaledes uppskära sin mage. Låtom oss derföre icke tånka på dylika förtviflade gerningar. IIlvarfore misströsta om Fyens försvar? År ej armden tillräcklig till dess försvar, och har ej just den sista kampen på Als visat, al hvilket mod den är lifvad? Tror man att dess ledare sakna energi och kraft? Vi skulle dock tro, att den öfverhiingande faran måste tvinga dem att till det yttersta bemanna sig. Och hvarföre alldeles misströsta om, att vestmakterna skola under den närmaste tramtiden uppträda aktivt? Huru osta har ej krigslägan flammat upp, kort etter det såg ut att bli fred. Lyckan står den djertve bi, sade romarena. Vi kristna lita på Honom, som håller i sin hand folkens öden och ej skall låta oss gå under, derföre at vi kämpa för sanning och rätt och göra vår pligt7. Från flera håll uppgitves som säkert, att de tyska makterna lofvat England att ej företaga någon krigsrörelse mot Danmark uvom tastlandet. -— Tro det den som vill; I skriande gensägelse häremot står tydligen den teberaktiga verksamhet de utöfva för tillökande och stärkande af sin flotta, hvilket synes angifva att det ej bör så alldeles betraktas som munväder, att Tyskland rufvar öfver långt gående planer äfven till sjös — planer, hvilka innerligt krätva Europas och isynnerhet den skandinaviska Nordens uppmärksamhet. På såväl de preussiska som österrikiska örlogs vartven ökas arbetskratterna dagligen. Den preussiska marinen räknar s. n. följande tartyg: 3 segeltregatter Gefion, Thetis: och Niobe med 48, 38 och 26 kanoner; 3 segelbriggar Rower? Mosquito och ÅIIelamed 17, 17 och 6 kanoner; 2 skrufkorvetter Årkona och Gazelle, hvardera om 28 kanoner; glattdäckade korvetten Nymphe med 17 kan.; 15 skrufkanonbåtar å 10 hästars kraft och 2 kanoner; 6 skrufkanonbätar om 80 hästars kraft och 3 kan.; 2 avisoångare sAdler och Loreley med 6 kan. 1 ångjakt, 34 roddkanonbåtar om 2 kanoner och 1 jollar om 1 kan. Härtill kommer den ännu icke utrustade korvotten Vineta och de nya faryg (två korvetter från Frankrike), som nu skola lestyckas och hvilkas utrustning bedrifves med all skyndsamhet. Under byggnal äro: korvetten IIertha?r, glattdäckade korvetten Medus 2 skrufkanonbåtar om 3 kan. och I pansarfartyg Arminius-. Från Danzig skrifves d. 25 juni, att stora vagnslaster med ammunition afgätt till Bremerhaven, för alt ögonblickligt armera den nya preussiska korvetten; samtidigt har Sjöfolk afsåändts från Swinemände, för att besätta sartyget. Till följe af blockaden råder i Stettins hamn en ovanlig verksamhet bland alla nentrala fartyg, för att kunna komma bort i rätt tid. Redan d. 25 på aftonen lemnade 6 sartyg redden. Tyskarne hysa stor fruktan för att danSscarne skola försöka en laändstoninge 42 Py