Göteborgsposten – 4 juli 1864, sida 2

genes. Telegrammerna till krigsoch marinministeriet visa, att nåstan hela styrkan kommit ombord på transportflottan, och man har tillochmed kunnat inskeppa intendentur, törråder, train o. s. v. Förlusten af folk kan således antagas väsentligen inskränka sig till den som lidits under sjelfva kampen med den framträngande fienden, och preussarne ha efter all sannolikhet lidit ansenlig manspillan. Det är deremot tyvärr en gifven sak, att nästan allt det dyrbara positionsartilleriet i batterierna längs Alssundet fallit i fiendens hand. Kolf Krake har ej lidit någon väsentlig skada, och fastän batteriet starkt beskjutits, har det dock inga tallna ombord. Af de i Alsfjorden stationerade kanonbåtar ha tvenne måst sprängas i luften, men besättningarne bergades. Fastän sjelfva striden, då den väl började, förts med stor kraft och uthållighet, tyckes det dock ännu alltjemt, att dess första. afdelning varit en fullständig öfverraskning. Man förstår icke, huru det varit möjligt för preussarne att slå en hel bro öfver sundet, utan att bli upptäckta af hvarken de patrullerande kanonbåtarne eller batterierna i land, och att utan; synnerligt kännbar förlust verkställa öfvergången. En hit ankommen sårad officer, som hade strandvakt, har lemnat deröfver en förklaring, hvilken finnes återgifven i Fedrelandet. Skjutningen från de fientliga batterierna upphörde plötsligt, och man slöt deraf, att något var i görningen, hvarföre ökad vaksamhet visades. Då sköt hastigt, nästan som en blixt, en alldeles färdig bro ut trån kusten på fastlandssidan, slingrade sig som en orm fram i vattnet och lade sig öfver det smala sundet. Man sköt genast på den, men preussarne krälade öfver i sådan mängd, att fältvakten, som var ur 18 regementet, måste vika tillbaka. Då de första preussarne fått fast tot på Als, slogos i stor hast ytterligare tvenne broar; och många ha säkerligen dessutom gått öfver i båtar. Troligen har den färdiga, 400 alnar långa bron legat i ordning i en iång qvarndam, som ligger vid Sandbjerg Skov och endast är genom en smal fördämning skiljd från hafvet; längs qvarndammen har varit en jernväg anlagd, på hvardera sidan derom var upprest en stor påle med ett vindspel, och härifrån ha trossar varit förda ned till ändan af bron från lokomotiver på banan. Fördämningen blef genomstungen, lokomotiverna sattes i fart och bron sköts derigenom på en gäng ut i vattnet. Det synes dock obegripligt, att preussarne kunnat vidtaga alla dessa förberedelser, hvilka måste kräft någon tid, utan att kunskap derom spridt sig öfver till als. Spejareväsendet vid armen kan omöjl. vara i god ordning, då sådant kan försiggå. Den på Als varande danska styrkan angifves nu till mellan 9 å 10,000 man, under det preussarne skola haft c:a 16,000. De danska regementen, som deltogo i striden, voro 3:dje, 4:de, 5:te, 10:de och 18:de, och af dessa tyckas 4:de och 5:te hafva lidit mest; af 6:te regementet låg en bataljon i norra ändan på Als och har derifrån förts till Fyen, under det den andra bataljonen betäckt reträtten. Från Middelfart skritves, att österrikarne om natten till i dag åtta dagar sedan demaskerat ett nytt batteri midtemellan Snoghöi och Lyngsodde, som varit bestyckadt med 4 svåra kanoner, hvilka voro riktade alldeles på Middelfart. Alla stadens innevånare skyndade derföre att tlytta ut. Från Kolding berättas, att danska kanonbåtar göra ständiga allarmeringar på ostkusten; vid Kalö och Stenderup ha några man blifvit dödade och sårade; natten mellan den 25:te och 26:te tillfångatogos 2:ne danska soldater, tillhöriga en afdelning, som landstigit vid Kalö. — Från Åbenrå omtalas tvenne danska krigsfartyg som inlåtit sig i strid med ett strandbatteri. I Utanför Kiels hamn kryssa 2:ne danska örlogsmän. Under förföljandet en natt af några tyska fartyg kommo de så nära land, att man sköt på dem från de preussiska batterierna vid Frederiksort. I Till Bremerhaven ha under resp. fransk och portugisisk flagg anländt tvenne pansarkorvetter Jeddo och Pedro, köpta af preussarne. Till deras armerande ha från Danzig skickats 7 slätborrade 38-pundingar och 5 refflade 12-pundingar och dessutom en del ammunition samt utrustningseffekter. Dagstelegraphen anmärker med skil, att Preussen köpt och fått pansarfartyg. Danmark lät bygga och betalte ett pansarfartyg i England, men kunde ej få det. Hav regeringen icke allt skäl att bemöda sig till det yttersta om, att England åtminstone behandlar oss så, som Preussen behandlas af Frankrike? Alldeles utom folkrätten stå vi väl ändock ej. Jutland betraktas nu at tyskarne formli gen som en eröfrad provins. Deras högste betälhafvande general derstädes har utfärdat följande Kungörelse för Jntlande innavsnara