Göteborgsposten – 2 juli 1864, sida 2

Karlen kråmade sig hägdraget. Judiths gamla, stora natt rekommenderade henne icke i hans ögon. — Är det fråga om konsultation? — Ja, det är det. — Då är ni kanske så god och går omkring till konsultationsingången; den är på andra sidan. Genom en förnäm åtbörd anvisade han Judith hvart hon skulle gå. Innan hon åtlydde tillsägelsen, sade hon honom några ord till afsked? — Ursäkta, hur stor lön har ni? — Jag har aldrig hört någon göra en gentleman en sådon fråga, ropade karlen förvånad. Hvad angår det er? — Jo, jag gissar, att ni har visst för era kläder och visst för era förnäma fasoner. Medan hon gick utför trappan och åt den anvisade sidan, hörde hon honom hedra henne med komplimanger, till gengäld för utfallet, ända tills orden bortdogo. Hon kom till en dörr, hvarpå stod skrifvet Apotek. Inom den var en korridor, som förde till ett litet qvadratformigt rum, hvars väggar voro betäckta med flaskor. En gosse låg raklång på disken, hvisslade gällt samt sparkande omkring sig i luften. Judiths inträde förbluffade honom, och han tumlade ner på golfvet. Det var halfmörkt och han kunde i början ej se huru hon såg ut, men snart varseblef han den stora hatten. (Forts.)