EL— —A———— vände hem, och af hvilka det ena mycket liknade Alabama. kearsage blef dock snart upplyst om sitt misstag och fortsatte sökandet efter Alabama, hvars vistande i Cherbourgs hamn snart blet bekant. Kearsage begaf sig då till Cherbourg, men enär sjöreglorna förbjuda tvenne fientliga fartyg att samtidigt löpa ut ur en neutral hamn och den förste som sticker ut skall ha ett försprång af 24 timmar före sin motståndare, för blef kapten Winslow utom det franska sjöområdet, men i sigte at Cherbourg. Detta handlingssätt synes djupt ha sårat kapten Semmes, befälhafvaren på Aiabama, egenkärlek, och en sjöträffning blef oundviklig. Kaptenen samlade sin besättning och förkunnade den i ett inspireradt tal, att tiden nu vore inne för att segra eller dö. Hans tal emottogs med de upprepade ropen: ÅIIurra för Södern! Lefve Lee! Lerve hans arme! Lefve Frankrike, den ädla nation, som ensam på ett opartiskt sätt handhafver neutraliteten! Kapten Semmes hade af åtskilliga personer blifvit varnad för att ge sig i strid med kearsage, men visat sig oböjlig i detta afseende, förklarande sig skola ådagalägga för en hvar misstrogen, att hans skepp ej vore en kapare assedd uteslutande att uppbringa handelssartyg, samt tilläggande att han vore i en krigshamn och att han rådtrågat åtskilliga franska officerare, som alla yttrat att de i hans ställe skulle strida. Hvem kunde tadla honom för det att han uppskattade den militäriska hedern högre än alla politiska känslor? Det må här tilläggas att Alabama var ett krigsskepp i de konfedererade staternas tjenst, och att det således, om man ser bort från den tilltälligheten, att nämnde stater ej blifvit erkanda som krigförande makt, icke kan betraktas som ett vanligt kaparsartyg. Den 18 Juni hade kapten Semmes låtit trycka ett långt memorial, i hvilket han gentemot den engelska pressens anklagelser, förklarade att han aldrig angripit annat än nordstatsskepp, ständigt behandlat manskapet på dessa menskligt och blott uppbränt skeppen af den orsak att han ej visste hvart han skulle föra dem, då de konfedererade hamnarne voro blokerade och de engelska, obilligt nog, tillslutna för sydstaterna. Detta dokument var afsedt att rättfärdiga Alabama ifall det dukade under i striden och blet deponeradt i Cherbourg jemte en del skeppsdokumenter, en summa af 8 millioner francs (kaptenens och besättningens prispenningar) samt 54 kronometrar som han tagit från uppbringade nordstatsskepp. På aftonen samma dag bevistade kapt. Semmes, som var katolik, en messa, hvilken särskildt för hans skull firades. D. 19 Juni ångade Alabama ut ar Cherbourgs hamn och begaf sig rakt emot fienden. Striden börjades af Alabama då de båda skeppen hunnit på omkring en engelsk mils afstånd från hvarandra. Under skjutandet gingo de båda fartygen i cirkel kring en gemensam medelpunkt, för att sålunda oupphörligt kunna fortsätta skjutandet. Efter omkring 15 minuter började fiendens skott redan anställa förödelse på Alabama, medan detta fartygs bomber, ehuru synbarligen exploderande emot Kearsages sidor icke gjorde någon skada. Det upplystes sedermera att Kearsage haft ett slags provisionel pansarbeklädnad af en mängd kedjor, som hängts öfver fartygets sidor och hindrade projektilerna från att intränga. Des sa kedjor hade blifvit dolda af utanpå spikade bräder, hvilka målats i samma färg som fartyget, hvarföre man på Alabama ej hade aning om denna krigslist. Kapt. Semmes lät nu omvexlande skjuta med solida skott och bomber, och syntes vis