Göteborgsposten – 29 juni 1864, sida 2

ett inre rum eller kök, från hvilket nu till svar på min kallelse utkom en stor groflemmad mulattqvinna, klädd i en rutig bomullsklädning och med en röd näsduk bunden omkring hufvudet. Denna uppenbarelse var så oväntad och syntes mig så löjlig och utom sin plats på ett ensligt värdshus i Cornwall, att jag kunde ej hjelpa det jag brast ut i ett ohejdadt gapskratt, så snart qvinnan steg fram i rummet; men den surmulna uppsyn som efterträdde det godmodiga grin, med hvilket hon nyss helsat mig, varnade mig för att låta min glädtighet gå för långt. På mitt noggranna spörjsmål fick jag till svar, att husets förmåga inskränkte sig till ett obegränsadt ö verflod af ägg och skinka; så att vi voro nödgade gifva våra ordres i öfverensstämmelse dermed. Sedan qvarletvorna af måltiden blitvit undanröjda, inträdde värdshusvärden sjelf i rummet för att fråga hvad som smakade oss att dricka. Han egde en mycket mjuk, låg och inställsam röst, helt olika den hos en rå värdshnsvärd på landet. Han var en man al grof kroppsbyggnad, med ett rödlätt skägglöst ansigte, som vid första anblicken ingaf föreställning om en stor godmodighet i förening med slö likgiltighet; men då de stora ögonlocken voro riktigt uppdragna och man kunde 1å en fuli blick från de gråa, rörliga ögo