Göteborgsposten – 25 juni 1864, sida 2

väckta hoppets ifver skyndade jag fram emot detsamma. Inom få minuter befann Jag mig framför den öppna dörren till en eländig hydda, på hvars härd en eld blifvit uppgjord med ved. — Hallå! var den helsning jag fick inifrån af en rå röst, hvem t—n ar ni och hvad vill ni på en natt sådan som denna? Veden som brände i spiseln var färsk och fyllde hyddan med rök liksom med en stark lukt. Jag behötde någon liten tid, innan jag hann upptäcka långt fram i ett hörn, från hvilket rösten utgick, gestalten al en man, stor, bredaxlad, mager, illa klädd med ett mörkt lömskt ansigte och med ett grott, svart, totvigt hår betäckande hufvudet. Jag förklarade hastigt det obehagliga ätventyr som fört mig dit. Han steg upp och sköt emot mig den stol han sutit på. — Litt ned herre, yttrade han litet mindre buttert, ni 5 ut och ett armbrott är intet narrverk. Jag vill dock hänga, om jag vet hvad vi nu kunna göra tör er. Men hvad ärende förde er ut på heden i en natt sådan som denna? — Jug begal mig trån Longley i ett vigtigt ärende till farmer Carston. — Från Longley vill gamle Carston! utropade han. Ni har då valt en riktig krok