Göteborgsposten – 22 juni 1864, sida 1

— Men jag bör kunna missleda äfven mera skarpsynt folk än ni, ty min mor var fransyska och alla mina slägtingar på den sidan äro äfven fransmän, fortfor han till hälfen talande för sig sjelf och resande, sig upp. Han aftog en stor pelsrock, i hvilken han inträdt i vagnen, då han i Cassel för andra gången trädde in. Han bar derunder en lång burnus med broderad kapuschong, sådan som fransmän bruka bära, och hvilken han vid sitt första inträdande i vagnen i Gerstungen hållit noga dold under den plaid han bar öfver sina skuldror. En annan gunst skall ni bevilja mig, miss, och sedan är jag belåten yttrade han på engelska och med en affekterad fransk brytning. — En annan? frågade flickan darrande, då minnet af den första rysliga pröfning hon genomgått återvände för hennes själ. — Denna pelsrock, miss! ... Ni torde vara af den godheten och lemna den till konduktören, då ni anländt till Hamburg. Var god och säg honom att en herre at misstag tog honom med sig från väntrummet i Cassel. Vill ni vara så god och säga på detta sätt? fortfor han, alltjemt affekterande en fransmans Ratt