Göteborgsposten – 20 juni 1864, sida 2

Danmark. Ställningen såväl inom Danmark som å konferensen är på samma gång invecklad och ödesdiger. I Danmark är en svängning i görningen. Konung Christian synes ej längre vilja lyssna till sin nuvarande regerings råd; han vill således lemna det nationala partiets ståndpunkt och kasta sig i armarne på den rysk tyskdanska clique, som har sitt tillhåll i Köpenhamns förnämare salonger och sin synliga orgau i Flyveposten. En schism mellan konungen och ministeren har inträdt. Dagbladet: tör i lördags lemnar derom denna antydan: Som man kunde vänta, har danske gesandten i Petersburg, baron Otto Plessens ankomst till Köpenhamn varit signalen till nya förvirringar i den politiska ställningen. I går har, efter hvad vi inhemtat, utbrutit en ny och mycket betänklig kris inom ministeren, framkallad genom en principiel meningsskiljnad mellan H. M:t konungen och Allerhögstdensammes ansvariga rådgitvare. Det är oss icke bekant, om krisen åter öfvervunnits, men äfven om den skulle vara tillsvidare bilagd, måste man dock på grund af ställningens he la beskaffenhet vara förberedd på, att den inom kort ånyo utbryter. Man torde kunna med skäl antaga för sannolikt, att denna antydda meningsskiljnad härleder sig från den ofta sramkastade planen om en personalunion mellan konungariket Danmark och Holstein med den del af Slesvig, som i fredsuppgörelsen kan tillfalla det. Denna personalunion är Rysslands önskan, och baron Plessen tros derföre arbetat i denna syftning, isynnerhet som han sjelf tillhör det parti, hvilket i ett Slesvigholstein, förenadt med Danmark under en konung, men i öfrigt fullkomligt avtonomt, ser sitt ideal. Förmodligen är någon öfverenskommelse banad mellan de tyska makterna och Ryssland i så fall. Danska ministåren kan ej gilla denna personalunion, emedan den skulle kunna framkalla. nästan hela Slesvigs uppgifvande och alltid måste ställa Danmark i ett olidligt beroendeskap af Tyskland. Den antydda schismen synes emellertid redan länge ha förefunnits in nuce, fastän den först nu kommit tili verkligt utbrott. För några veckor sedan utkom i Köpenhamn en broschyr med titeln Ilall-onradska ministeriet efter den 15 Nov. 1863, författadt af hr Otto Miller, assessor i Höiesteret och nu en at helstatspartiets mera framstående publicister. Denna broschyr gör ett häftigt angrepp mot den nationala ministeren hrr Hall och Monrad, hvilka den beskyllar för att ha ledt Danmark till den brant at undergåvg, vid hvilken det nu befinner sig. Vi skola vid ett annat tilltälle återkomma till broschyren, eftersom vår kol ega på platsen tyckes taga parti för den, vaktadt dess antiskandinaviska anda. Här äl det tillräckligt at påpeka, att fort. till densamma sager sig ej anse Slesvigs delning för ucn enda eller basta utvägen, men att ett annat alternativ nu tradt i forgrunden, neml. herugdomenas torenmg i umonsftorhällande ull Daumark-, hvilket naturligtvis vill säga stetsunma som: heldre ett Slesvigholstein i monarkien, ån ett oberoende Danmarks rike utan Holstein. Förts meuing (hvilken äfven ar hela cliquens och nu säkerligen jemväl konungens) ar bestämdare uttryckt i denna sats: Hufvudpunkten torde vara, att det beror på en framtid, som ingen af oss kan beräkna, om den oafhängighet af Tyskland, sem sannolikt skulle vara en följd af detia arrangement (Slesvigholstein i personal