Göteborgsposten – 18 juni 1864, sida 1

GOTEBORG, D. F. BONNIERS BOKTRTCKEKI. — —C han ser snillrik ut den der unga karlen med glasögonen? etc. etc. in infinitum. Nämner du då namnet på någon ryktbar författarinna, skald eller artist, ljuder det genast ett belåtet Ah! är det hon (eller han)! Ser han (eller hon) ut på det viset! och derpå ila de att med beställsamma och oaktadt den tryckande värman förbält lifliga tungor utbasuna den vigstiga nyheten. Inom en qvart vet säkerligen shela det värda publikum i och framför schweitueripaviljongen att der borta sitter Herman B. seller professor L. eller skalden N. o. s. v, vetgirigheten är en stor dygd, eller hur, mina herrar -— och damer? Ej minst liflig blir den vackra trädgården genom de talrika och glädtiga grupperna saf lekande barn, hvilka svärma omkring i dess Tgångar. Om vi ej misstaga oss, framställdes si Krönikan någon gång förliden sommar ett förslag att af den rymliga parken upplåta en bestämd terräng, der de större eller mindre barnen kunde så något friare spelrum för sina lekar än det sandgångarne kunna medgifva. Det skulle tyckas som detta icke borde vara omöjligt inom en anläggning af så vidsträckt sareal, som den ifrågavarande. Vi äro öfvertygade om, att ett sådant arrangemang skulle vara särdeles välkommet både för darnen sjelfva och för dem som intaga förfriskningar, ty visserligen är det å ena sidan muntert och supplifvande nog att se glada barn omkring sig, men miundre trefligt torde å andra sidan vara, att just som man är färdig att föra en kopp tå eller ett glas punsch till munnen, få sig en puff af någon uppsluppen och i hök och dufva eller tuta hare inbegripen gynnare, med den påföljd att den ljusa sommarklädningen eller de ömtåliga pantalongerna begjutas med en opåräknad varmeller sliskdusch. Och hvem kan väl ha hjerta att der före snäsa till en liten rosenkindad elfva med af barnslig ysterhet strälande ögon eller en munter vildbasare med svettdrypande lockar och hurtig uppsyn? Nej, man torkar helt be skedligt af de förargliga floderna och tänker tyst eller högt: Gud gifve att ungarne hade en annan plats att leka på än just den här! I sjelfva verket finnes det väl också platser som erbjuda större utrymme än just den framför paviljongen, t. ex. den öppna planen vid stora ingången från Gamla Allen. Hvadan kommer det då månne att barnen vanligtvis finnas samlade i närheten af schweizeripaviljongen? Derom torde kanske deras schalettbeklädda vårdarinnor bäst kunna upplysa, hvilka hafva sin ögonlust af den lifliga trafiken till och ifrån schweizeriet och åtminstone vissa tider på dagen bekläda alla de stolar och soffor som hr Frick utställt för sina gästers beqvämlighet. Gustaf Adolts-statyen har nu på fullt allvar blifvit inhägnad, ja, till och med satt inom lås och bom, och en slags schavott som upprests vid sidan af densamma är antagligen afsedd att bereda den store konungen fotfäste under den tid han förflyttar sig från sin höga post i det fria, till en mindre upphöjd i ett simpelt träskjui. När dertill kommer att planket för reparationerna efter Lejonbryggans borttagande, ännu någon tid måste dvarstå samt att åtskilliga ställningar blifvit uppresta i och för upputsningen af de 6 egrosshandlarne på Börsens fronton, finner man lätt att vårt vackra Gustaf Adolfs torg nu tar sig skäligen skräpigt ut. Men det blir väl så mycket vackrare i en framtid när alla dessa reparationer väl blifvit öfverstökade och hr Julius Lindströms nya hus i hörnet af Norra och Östra Hamngatorna nått sin fullbordan. Denna byggnad, som obestridligen blir en af de bäst belägna i hela staden, kommer ätven, att döma efter de af arkitekten J. F. Abom i Stockholm uppgjorda ritningarne, att bli en verklig prydnad för densamma. Det kommer att uppföras i 2:ne våningar jemte en ötre halfeller vinds-våning. Fagaden åt Norra Hamngatan kommer att innehålla 9 och den åt Östra Hamngatan och Gustaf Adolts torg 7 fönster en suite. t den sistnämnda sidan blir stora huvudingången med port al Kolmårdsmarmor. Byggnaden, som blir cementerad, hvilar på en fot af finhuggen granit. Runtomkring taklisten kommer att löpa en lätt balustrad af gjutet jern. De lokaler i undra våningen, som vtöfver egarens behot kunna blifva disponibla till uthyrning, komma icke att inredas till butiker utan endast till kontor. Arbetet i sin helhet, hvilket ledes af hr J. P. Rapp, lärer icke blifva färdigt förrän år 1866 på hösten, ehuru byggnaden kommer under tak redan i slutet af Augusti månad detta år. Konstföreningens 3:dje exposition har erbjudit åtskilliga målningar af ganska stort intresse. 1 främsta rummet fästes uppmärksamheten vid professor Stäcks tafla: Parti vid Rhen med sitt förträffliga vatten i förgrunden. Eckersbergs Landskap från Numedalen i Norge är af en sällsnord naturtrohet. men