Göteborgsposten – 15 juni 1864, sida 2

hon kunnat träska honom, och medan hon funderade derpå syntes mannen framdraga en sax srän en recessair, som han upptagit ul nattsäcken. Men det plötsliga framträdande af konduktören vid tönstret till vagnen kon honom att hastigt åter lägga saxen tillbaka. — Var god och visa er biljett, yttrade mannen. IIvart reser ni? frågade han vidare i det han tog biljetten för att göra det sedvanliga hålet igenom densamma. — Ni kan se sjelf, ifall ni kan läsa, svarade den resande snäsigt. Då han återfick biljetten, höll han den framför konduktören och ropade: — Kan ni ej se det: Gerstungen till Casscl; det står tryckt med tillräckligt stora bokstäfvor. Jag reser deritfrån till frankfurt i eftermiddag; kan jag ej göra det? -— Ja, blef det lakoniska svaret. Främlingens sätt var så besynnerligt och hans blick så ostadig, att konduktören föranleddes till att fråga Helen: -Generar denne herre er? (Forts.)