Göteborgsposten – 13 juni 1864, sida 1

—24ferg — — —— rade henne. Jag gick in i huset med henne. Salongen stod tom.. — Ni saknar min mor, yttrade hon; hon ir i sitt rum mycket sjuk, men hon hoppas ut ni går upp och helsar på henne. Jag biföll, och frågade derpå blygt efter William. Hon sade att han skulle segla till Botany Bay med nästa fångtransport; act han var tålig och resignerad samt bar sitt öde bättre in man skulle kunnat vänta. — Stackars gosse! yttrade hon med verklig känsla, han är mycket ung och har blifvit illa uppfostrad. Jag försäkrar er, miss. Morton, att ingen af oss visste hvad godhet ville säga förrän vi blefvo bekanta med er. Utan tvifvel såg jag förvånad ut, såsom jag också verkligen var. — Nej, våra föräldrar uppfostrade oss utan principer, fortfor hon, och ehuru stackars William så ädelmodigt trisade sin familj från all delaktighet i hans skuld, så förtjenade de det icke. I detta ögonblick öppnade betjenten med det obehagliga utseendet dörren och sade att mrs Deloraine skulle vara tacksam om hon finge träffa mig allena i norra salongen — ett rum på husets ena gafvel. Jag kunde icke neka, ehuru Kates ord gjort mig illa till mods. Jag följde derföre karlen upp i den lilla sa