Göteborgsposten – 11 juni 1864, sida 2

flera mornar omkring besagde tid varit betäckt) med rimfrost. Dödsstraffet i Frankrike. Med anledning af de senast ådömda dödsstraffen i Frankrike har en stark agitation emot detta straff uppstått inom landet. Bland annat har en petition, undertecknad at 30,000 arbetare, blitvit inlemnad till kejsaren. Motståndarne till: detsamma citera dock ännu författaren Alphonse Karrs yttrande för några år sedan, att bästa sättet för lagen, att undgå tag a menniskors lif, vore att söka förmå mördarne sjelfva utt ej göra det. I sammanhang härmed må nämnas, al! giftblandaren de la Pommerais hustru hatt företräde hos kejsaren för att söka utverka nåd för sin man, för den händelse Cassationsdomstolen äfven skulle döma honom till döden, Utsigterna för hans benådning äro dock mycket ringa. En understödsfond för i London sig uppehållande, behöfvande fransmän, utan afseende på deras religiösa eller politiska trosbekännelser, blef år 1842 stiftad af d. v. fran ske ministern i London grerve de S:t Aulaire. Denna fond har allt sedan dess utdelat betydliga understöd och varit at mycken nytta. Till förmån för densamma hade hertigen och hertiginnan af Aumale d. 1 d:s i Orleanshouse i Twickenham nära London tillställt en landtlig fest, föreställande en marknad, på hvilken lamer at den förnämsta franska och eng aristokratien hade sina salustånd. Det tänd, i hvilket hertiginnan af Åumale sjelf hrosiderade var det utan jemförelse mest lysande. Som grefven af Paris, hvilken nyss förut har. bröllop, äfven var närvarande, befann sig den högättade samlingen, hvars åsigter och sympatier naturligtvis uteslutande lågo åt det legitimistiska hållet, i det allra bästa lynne, hvarföre också festen beskrifves såsom särdeles angenäm. Iska En romersk almanack. Vid gräfningarne i Pompeji bar man nyligen helt nära intill Isisporten funnit ett romerskt calendarium. Olikt våra dagars almanackor, som kunna bäras i västfickan eller portmonnän, var denna inhuggen i ett stort, hvitt marmorblock. På hvarje sida af detta är kaleudern för trenne af årets månader inhuggen i lodräta kolumner, och ötver hvarje månadskolumn ses det motsvarande tecknet ur djurkretsen. Calendariet innehåller för öfrigt märkvärdiga underrättelser om romrarnes astronomi, åkorbruk och religion. Man läser ötver hvarje kolumn namnet på månaden och antalet dygn, äfvensom antalet af dagens och nattens timmar der finnas tillkännagifna. Solståndsoch dagjomningsdagarno finnas äfven angifna. Vid vintersolståndet läser man hiemis initlunt, vinterns begynnelse. Slutligen kommer kapitlet om jordbruket: landtmannen erinras om de förnämsta arbeten som under månaden böra utföras. Calendariet slutas med religiösa underrättelser. Sålunda uppgifves hvilken Gud som regerar öfver hvarje månad och hvilka religiösa fester som inträffa under månaden samt rådes landtmannen att icke försumma att ära och tillbedja den gudomlig het som beskyddar hans arbete, så vidt honom kärt är att de skola få framgång. Öfverst på marmorblocket ser man Apollo körande solens char, och underst Ceres skördande ax på ett fält. Man ser härat att calendariet hufvudsakligen var bestämdt för landtmannen. Stenen är nu förd till museet Neapel. En tafvelsamling, tillhörande prins Demidofl, försåldes nyligen i Tanis — på auktion. Taflorna, som voro 15 till antalet, inbringade en summa af 222,900 fres eller i medeltal nära 15,000 fres stycket. Engelska pansarskepp. hritiska regeringen har nu icke mindre än sjutton pansarskepp fullkomligt i ordning. Två af de bästa bland dem skulle kunna slå hela tyska flottan. I medlet af nästa år skola tjugosju vara tärdiga. Af de sjutton äro tio al första klassen — samma klass som Warrior — ehuru med många olikheter i konstruktionen, två af andra klassen, tre af tredje och tvenne äro små. Af de tio ofullbordade äro sex af första klassen. bå alla äro färdiga skall England ha en slorta, med hvilken ingen annan kan tälla. Meteorologiska Iakttagelser. — — Vind. I —