Un engelska i Konstantinopel. Vi låna ur en nyligen utkommen engelsk bok af en lady Hornby följande täcka skildringar från Konstantinopel, hvilka vi tro med in tresse skola läsas. Om Bosfsoren och dess egna drömlika skönhet yttrar sig författarinnan sålunda: Bosforen är i sanning lik en af dessa skönheter, som äro skapade att förvrida huf vudet på alla menniskor. Den småler, och ingenting på jorden kan vara mera glädtigt strålande; den är vred, ooh skummar då af ett vildt, otämjeligt, men likväl behagfullt raseri; kullarne rundtomkring blifva mörka och dystra, och de stora cypressträden böja sina hufvuden i undergifvenhet för dess stormiga lynne. Somliga tycka att den är skönast då; andra åter äro mest tjusade då den är vid sitt drömmande sinnelag, då den sakta sqvalpar mot stranden och har sin glädje af att afteckna vackra hvita palatser, skuggiga orangeoch rosenlundar samt doftande grenar vaggande för den sakta vinden; eller då den i de tysta nätterna vid hvarje våg lemnar ifrån sig ett skim