Göteborgsposten – 2 juni 1864, sida 2

apotekarne verkligen miss Carret. Denna som tillfrågades om alla de minsta detaljer vid tillredningen och användandet af purge rande, lenierande och andra medel, blef en stämmigt med acklamation förklarad för apo tekare. Skall hon nu öppna ett apotek och skol: hennes hvita, fina händer egna sig åt tillag ningen af alla dessa mer eller mindre helso samma, mer eller mindre välluktande prepa rater, som hennes yrkesbröder dagligen måstc ha om händer? Eller skall hon underkast: sig en ny examen, äfven denna inför Londo ner apotekarne, genom hvilken hon får rätt icke blott att bereda utan äfven föreskrifv-å medikamenter? Skall hon med ett ord blifv. hvad man i London benämner a medical prac titioner? Det blir det man får se. meller:id täflar redan en annan female medical practitloner, miss Elisabeth Blackwell, i ryktbarhet med Londons utmärktaste läkare och tröttar ut sex hästar om dagen under besök hos sina patienter. Åter en giftblandare. I Bern har nyligen föröfvats ett mord, hvilket väckt ett högst obehagligt intryck. En ung lärare i medecinska vetenskapen och hustrun till en bankir ha blifvit arresterade, anklagade för att ha törgifvit nämnde bankir. Hermann Demme, privat-docent och agrås vid universitetet i Bern, är en ung utmärkt lärd. Han var med under tälttåget i Italien och utgaf derefter ett mycket ansedt verk: Manuel du chirurgien Militaire. I egenskap at läkare hos bankiren, hvars namn var Trumpy, hade han flera gånger blifvit tillkallad att återställa det goda förhållandet emella denne och hans hustru. De båda makarne lefde nemligen i misshällighet med hvarandra. Demme hade på detta sätt blifvit vän i familjen och år 1862 medföljt densamma under en resa i Orienten. För några månader sedan dog Trumpy och Hermann Demme förklarade att han aflidit af naturliga orsaker. TIillfolje af åtskilliga rykten öppnades dock er undersökning, Trumpys lik blef uppgräfdt och man förvissade sig om att en förgiftning med strychnin egt rum. Man förmodade till en början att Trumpy tagit lifvet af sig sjelf i anledning af olyckliga börsspekulationer. Man trodde blott att Demme lemnat gittet till sin vän. Emellertid fortsattes undersökningen och tillfölje af senare bevis lemnade rättvisan sin förra åsigt, hvadan enkan och den unge läkaren blefvo arresterade. En vetenskapens martyr. Med den för engelsmännen egna företänksamheten ha redan de engelska vetenskapsmännen börjat tala om de stora astronomiska tilldragelserna år 1874 och 1882 då solen passeras af planeten Venus, en tilldragelse som blott timar tvenne gånger i hvart århundrade och då med åtta års mellanrum. Sista gångerna Veneris passage egde rum var 1761 och 1769, och man berättar från denna tid ett rörande exempel på vetenskaplig sjelfuppoffring, hvilken dock ull följe af ogynsamma omständigheter blef utan frukt. En fransysk astronom Le Gentil hade af vetenskapsakademien i Paris fått i uppdrag att begitva sig till Pondichery för att derstädes i Juni månad 1761 observera Veneris passage. Hänförd af glädje ötver detta förtroende afreste Le Gentil redan i December 1760, på det han senast i April månad följande år skulle kunna debarkera i Indien och töljaktligen ha tid att välja gynnande plats för de observationer han fått i uppdrag att verkställa. Men på denna de seglande skeppens gyllene tid kunde man ej vara lika säker, som man. tack vare ångan, nu är, att på utsatt tid framkomma till sin bestämmelseort. Olyckan ville att fartyget le Rapid, på hvilket astronomen inskeppat sig, icke ankom till den hamn, som utgjorde målet för dess resa, förrän den 10 Juli, således flera veckor efter det att Venus gjort den märkvärdiga passagen. Man kan lätt föreställa sig Le Gentils törtviflan, och man behöfver i sanning icke vara astronom för att fatta den. Men den förträfflige mannen beslöt att icke erkänna sig besegrad. Utan att tänka på sitt aflägsna fädernesland, på det angenäma pariserlifvet som