Göteborgsposten – 2 juni 1864, sida 1

okände sköt fram en fåtölj till prinsen och förblef vördnadsfullt stående. — Men, sade den senare skrattande, om ni är trollkarl, så har ert laboratorium i sanning ingenting förskräckande. Den gamla qvinnan satte fram en lampa på en svartmålad byrå af ek; den okände yttrade då till prinsen: — Det medel jag har att visa ers höghet är mycket enkelt. — Låt se! sade prinsen. — Fordringsegaren är en glupsk hund som man blidkar om man ger honom att äta. — För fan, sade prinsen, om detta är er metod, så är den mycket simpel, men svår att utföra: jag kan icke betala mina skulder. Den okände öppnade en låda och drog fram en bundt papper. — Ers höghet, sade han, dessa äro era skuldförbindelser ... Prinsen hoppade till i sin fåtölj. — Do äro qvitterade, tillade mannen med blusen lugnt. — Förlåt, men... — Här äro de, slutade den okände, som vördnadsfullt räckte dem åt prinsen. Denne trodde sig drömma. — Men förklara mig då detta, min herre, sade han slutligen. — Det är lätt, ers höghet. Man har betalt era skul