Göteborgsposten – 30 maj 1864, sida 1

Ellen qväfde ett anskri, då hon igenkände mannen med märden, ni? — Ja, vördige pastor. — Hvem är ni? — Jag är den unga flickans far, och här äro personer, som kunna intyga det. — I detta ögonblick närmade sig långsamt de tre andra resande, hvilka voro klädda som borgare, och den förskräckta miss Ellen igenkände Jean de France, Simson och markis Roger! — Denne man har sagt sannt! utbrusto de alla med en mun. — Roger! utropade Lionel, som bleknade af vrede. — Dessa män ljuga! utropade miss Ellen med en af bestörtning nästan qväfd röst. Men då närmade sig den af militärerna, som tycktes föra befälet öfver de öfriga i sin ordning och yttrade: — I konungens namn motsätter jag mig detta giftermål och befaller zigenerskan Topzy att följa sin fader, javeleraren Nathaniel. Miss Ellen utstötte ett förskräckligt skri och nedföll afsvimmad. — Må man bortföra henne! ropade den kunglige officern då tumultet nådde sin höjd. — Olycklige! utropade Lionel i det han störtade fram mot Roger. Men dragonöfversten förblef lugn och kall, lade hanIden på Lionels arm och yttrade helt enkelt, i det han vissade på Nathaniel: