Göteborgsposten – 28 maj 1864, sida 2

ran Uslandet. Om man ock ej kan prisa Preussens regering under hr v. Bismarcks ledning, måste man dock lemna den sit erkännande för den kraft, hvarmed den genomfört sina föresatser. Särskilt kunna framhållas trenne saker: att den förmåu besegra landtdagens teoretici och oaktadt deras motstånd under folkets bifall genomsört sin politik; att den brutit hvarje mvänning från tyska förbundet och gjort det tullkomligt underdånigt under preussiska regeringen; och att den förstått spänna Österrike sor sin triumtvagn samt upprätta ett Stortyskland med preus spets, hvilket aldrig fallit hvarken Heinrich v. Gagern eller Joseph v. Radowitz in, ej ens i deras vildaste ögonblick. Hr v. Bismarck kan nu sitta och småmysa öfver, att tolket så mycket glädjer sig åt den herrliga armåöens bedrifter, alt det för dem rent af glömmer det olagliga i armåorganisationen; att flera af Fortschrittmännen och de gamla liberala icke velat an sluta sig till den invänning mot londonerkonferensens myndighet, som utgick från de tyska landtdagsmedlemmarne, och alt de sålunda omedelbarligen förklarade sig belåtna med hans ledning af den preussiska utrikespolitiken, ja, att i Breslau hållits ett stort folkmöte, der Fortschritt-männen och de konservativa gemensamt anslutit sig till det Årnimska sörslaget om hertigdömenas lösryckande från Danmark. Hr Bismarck kan ätven på samma gång se Österrikes sträfvanden att förhindra det franska handelsfördragets genomförande omintetgjorda, i det de tyska mellanstaterna efter hand närma sig Preussen, för att återupprätta tullsöreningen på den genom handelsfördraget vunna grundval. Sachsen och Baden ha redan ingått de nödiga aftalen i denna riktning, Kurhessen och Nassau vackla, isynnerhet på grund af landtdagarnes uppträdande till förmån för handelstördraget; Ilannover vill äfven sluta sig till tulltöreningen, och hela Nordtyskland skall då af sig sjelft följa efter samt gruppera sig kring Preussen. Bayern, Wiwtemberg och Hessen-Darmstadt äro de enda, som bli Österrike trogna. Bayern har skickat en underhandlare till Wien för ordnandet af tullförhållandena, men nekar deltaga i tulikonferensen i Berlin; men om de trenne länderna skola i längden kunna hålla sig på afstånd från tullföreningen, år mycket tvitvelaktigt. Det är en verklig och betydlig seger Preus sen vunnit öfver Osterrike, och detta till på samma gång som Preussen begagnar Österrike till att krafsa kastanierna ur elden i den danska trågan. Segren har vunnits genom att ställa saken på spetsen; handeislördragets antagande eller tullföreningens upphörande är det alternativ, som uppställes för staterna, och underhandlingarne bedrifvas nu med hvarje stat enskildt, hvarigenom Preussen erhåller en asgjord ölvervigt. Från de tyska Mellanoch Smästaterna komma åtskilliga meddelanden om behandlingen at några lagförslag at allmännare intresse. I Hannover hatva båda kamrarne enstämmigt antagit den tyska handelslagbo kens införande, dock utan att införa handelsrätter, hvilka man ansåg ötverflödiga. Första kammaren har ärven antagit synodallagen med utskottets ändringar. — I Oldenburg skall den tyska handelslagboken träda i kraft från d. 1 okt. — I Braunschweig har framlagts förslag till näringsfrihetslag med ersättning för upphörandet af de förut varande inskränkningarne, och med skråens bibehållande tills medlemmarnes utdöende (liksom i norska näringslagen at 1839), som en ny strafflag. — I Baden har ett utskott tillrådt införandet af allmän värnepligt. — Lubeck har nu ändtligen befriat sig från posttull. 1 Österrike ha 17 st. af landtdagarne varit samlade, d. v. s. i de tyska och tysk-slaviska landsdelarne, men hvarken den galizisk venetianska eller ungerska. Den sicbenbirgska är inkallad till d. 23:dje. men regeringen var haft den smärtan att se alla magyariska medlemmar, som i fjol drogo sig tillbaka från andtdagen, nu återvalda i sina valkretsar. Den ungerska landtdagens sammanträdande står i vida fältet, emedan den nyutnåänmde kansleren ej eger något inflytande i landet. De tysk-slaviska landtdagarne ha företrädesvis sysselsatt sig med genomförandet af den utaf riksrådet antagna kommunalordningen och kommunal-vallagen. — Detaljerna voro neml. förbehållna åt landtdagarnes algörande. be sålunda antagna kommunallagarne äro till en del redan sanktionerade at kejsaren. Landtdagarne ha ätven behandlat frågan om upphåfvande af förbudet mot giftermål, om man ej egde tillräckliga inkomster och erhölle kommunernas tillåtelse till äktenskap. Flera landtdagar har uttalat sig för förbudets upphälvande. En hel del reformer omnämnas, men de skola intet törslå, sålänge förhållandet till Ungern icke ordnats och armöen måste hållas på krigstot, i anledning at Venetiens ovilja mot det kejserliga regementet. Från Amerika ha 2 Inatt