Göteborgsposten – 21 maj 1864, sida 2

Frän London. I Thamespolisdomstolen var den 13 d:s inställd Carl Teodor Guldbrandson, 25 år gammal, till börden norrman och bekant som tolk och agent, anklagad för att hastulit 13 pund 10 sh. i guld, ett silfverur och en guldurkedja från svenske sjökaptenen Peter Nordström, förande skonerten Adolf från Ystad. En engelsk advokat, mr Stoddart, försvarade den anklagade och en dansk, mr Heilbuth, aflade eden såsom tolk. Den 11 d:s på morgonen hade målseganden blifvit inställd för samma polisdomstol, anklagad för att ha varit drucken och ur stånd att taga vara på sig sjelf. Den anklagade gjorde sig bekant med honom omedelbart efter det böterna för nämnde föreeelse blifvit betalda. Han sade sig vara bokhållare i ett handelshus i City och att han ville följa kaptenen till hans fartyg. På vägen dit drucko de flera timmar tillsammans på åtskilliga värdshus och kommo på aftonen till skeppet samt förtärde ännu mera starka drycker i kajutan. Kaptenen föll i sömn på en stol bredvid kajutbordet. Den anklagade satt på motsatta sidan och syntes falla i sömn på samma gång. Då kaptenen kl. ÅlIl samma afton vaknade, fann han att den anklagade försvunnit och saknade sin portmonnå, med inneliggande 13 pund 10 sh., samt silfveruret och guldkedjan. Enligt uppgift af styrmannen på fartyget intogs sup ombord å skeppet. Sedan detta var skedt såg han kaptenen och den anklagade som det tycktes sitta och sofva. Få minuter derefter kom den anklagade upp på däck och frågade om thcet var färdigt, hvarpå styrmannen svarade: Det är ej alldeles färdigt ännu, men det blir snart. Den anklagade återvände till kajutan, men efter tio eller femton minuter frågade han åter efter theet. Styrmannen svarade nu att det var färdigt. Den anklagade yttrade då att han hade en affär att uträtta ombord på ett holländskt fartyg i samma docka och snart skulle återkomma. Detta gjorde han dock ej. Då kaptenen märkte sin förlust underrättade han omedelbarligen polisen. På thorsdags afton mötte en af målsegandens vänner den anklagade och lät häkta honom af en poliskonstapel. Vid a den häktade företagen visitation innehade han 1 pund 14 sh., två börsar och åtskilliga pass. En dansk, mr Adolf Valentin Horwitz, uppgaf att han kände den anklagade och att han i Hull blifvit dömd till fängelse för försnillning. Detta förnekades likväl af den anklagades advokat. — Domaren uppsköt målet för inhemtande af upplysningar om den anklagade.