Sången, flaggorna och det vackra tåget i sin relhet hade lockat en talrik menniskomassa her till residenset. Bäst denna nu stod der och helt andäktigt hörde på sången, blef det on faslig uppståndelse midt i högen. Denna ippståndelse, hvilken ganska lätt kunnat urirta till en ganska vsoalig olyckshändelse, örorsakades deraf att tvenne åkare, en från hvardera sidan, togo sig det orådet före att ned hästar och åkdon begifva sig in i solk-: open, i hvars midt de båda resp. dragarne örnade mot hvarandra, hvarigenom icke allenast ett störande afbrott i sången skedde utan mången individ var i ganska stor fara att mista en eller annan af sina extremiteter, hvilken föga angenäma utsigt af qvinnor och barn helsades med högljudda skrik. Att de personer, hvilka ville hejda de frenetiska körsvennerna uppvaktades med diverse mustiga glosor ur den fullständiga oqvädinsordboken är lika naturligt, som att man icke vid tillfället såg ens yttersta nässpetsen af någon ordningens väktare på närmare eller fjärmare håll. Emellertid skulle till sagde munviga körsvenners försvar kunna andragas, att de för den händelse de hade brådtom, voro försatta i ett icke obetydligt trångmål, ithy att det var dem omöjligt att köra någon omväg (om icke den betydliga kroken ötver Ilästbacken), sedan svängbron, i och för reparation, gjort skäl för sitt namn och svängt om, till icke ringa förargelse för den, som okunnig om denna manöver någon afton ämnat sig den vägen öfver till Skeppsbron. Om dagen deremot underhålles kommunikationen pr båt. Sedan den förändring numera vidtagits å de små ångbåtar, hvilka underhålla trafiken mellan staden och Klippar, att passagerarne köpa poletter, hvilka vid ilandstigandet aflemnas till en af besättningen, torde det vara skäl att framställa ett förslag till en förenkling äfven af systemet för poletternas inköpande. Detta skulle bestå deri, att, som det tillgår å alla ångslupar i Stockholm, straxt sedan båten satt sig i gång en pojke af besättningen går omkring och bland passagerarne försäljer poletter. Man undviker derigenom, att som nu, för inköp af dessa, behöfva tränga sig fram till kaptenen, som desslikes är polettförsäljare och styrman på skutan samt naturligtvis har svårt att samtidigt handtera styret och portmonnäen, Också kan det väl hända att man någon gång erhåller en temligen obefogad uppmaning till att nästa gång ha jemna pengar. Allt detta ömsesidiga obehag vore naturligtvis öfvervunnet, om polettförsäljningen försiggick på sätt här ofvan antydts. Man har äfven anmärkt att fartygen icke sällan afgå före den utsatta tiden, hvilken väl dock torde böra beräknas efter stadens tornur och icke efter kaptenens resp. tidmätare. Likaledes vill man påstå, att fartygen icke alltid lägga till vid alla mellanstationerna, ätven om passagerare synas å desamma afvakta båtens ankomst, men detta allt äro vi öfvertygade om endast äro tillfälliga förhållanden, hvilka endast behöfva påpekas, för att blifva rättade. En annan förändring beträffande kommunikationerna härstädes säges vara å bane, nemligen upprättandet af en taxa för hyrkuskar i likhet med hvad som redan existerar för droskkuskar. Att en sådan taxa är högst behöflig, — 0 — — OM ALIN O — — — — — inses lätteligen af hvar och en — utom måhända af hyrkuskarne sjelfva. Stadsfullmäktiges senaste sammankomst var rik på beslut, hvilka i en framtid komma att bära gyllene frukter för stadens prydliga utseende och välmåga 1 sanitärt hänseende. Komiterades förslag jemte tillörande karta torde vara intressant nog att genomläsa för mången, helst det icke gerna är möjligt att af blotta tidningsreferater göra sig någon föreställning om de verkligen storartade anläggningar, försköningar och förändringar, hvilka äro beslutade. Når allt detta kommer att ske ligger naturligtvis ännu i gudarnes knän, men vi hoppas dock att den nuvarande generationen skall bli i tillfälle att upplefva det. Komiterades förslag, äfvensom plankartan finnas att tillgå i hr Forsbergs bekhandel. Som ott bevis på nit för saken kan anföras, att en talare under dagens förhandlingar begärde och erhöll ordet — 65 gånger! Trädgårdsföreningen börjar nu, tack vare det senaste regnet, att så småningom ikläda sig sin grönskande skrud. Fåglarne qvittra muntert i de knoppande träden och i volieren, ekorrarne göra glädtiga skutt i Sin bur, som det tyckes högligen belätna och förtjusta i sitt nya stamträd, och sjubben eller tvättbjörnen har åter börjat sin eviga promenad från det ena hörnet af buren till det andra. Det ligger något obeskrifligt tröstlöst i detta oupphörliga vankande, dessa fåfänga sörsök att återfå det, som hvarje lefvande varelse åtrår, i större eller mindre grad — friheten. Det synes oss som den stackars främlingen borde kunna erhålla hvad han så lifligt tye-. kes eftersträfva, ty det egna uti hans apparition uppväges icke af de pinsamma 1 hans ..