Göteborgsposten – 19 maj 1864, sida 2

hängifver sig ännu med nästan barnslig naivetet åt sin kronvilla. Ej varnad af hvad som hittills händt honom och utan samvete för de farliga följder, som kunna deraf uppstå, söker han nu begagna det inträdda lugnet, för att åter maka ihop bränderna och blåsa upp de politiska lidelsernas eld. För att omöjliggöra hvarje önskan om åvägabringandet af någon kompromiss i fredlig riktning mellan Danmark och Tyskland, är han nu åter ute och reser, för att lifva upp den tyska folkyran och såmedelst ånyo trycka på regeringarne, att de skola anse sig ej mera kunna underlåta att bortslita hertigdömena från Danmark. Sålunda har den ädle hertigen i dessa dagar låtit hylla sig i Altona, der han emottagits med de mest furstliga hyllningar och fått glädjen att se sina undersåter illuminera staden, honom till ira och ingen annan. Han är ej så oätven den gode hertigen, och han spelar sin don Ranudo-roll med en sikerhet och värdighet, som gör honom i viss mån förtjent af alla de lobe hoch! man höjer till hans berömmelse. Då lör en vecka sedan en deputation till hertigen ofverlemnade de resolutioner, som fattats af det stora folkmötet i Rendsborg, svarade hertigen med en suffisance, som söker sin like: En dansk konung skall ej mera herrska öfver detta land. — Man torde här kunna tilllämpa den afklippande frågan i farcen: Hur vet han det? Emellertid torde det vara på sin plats, att de öfriga europeiska makterna se upp med denne junker, hvars vite genus endast tyckes vara att ställa till krakel här i verlden. Till svensk medborgare har K. M:t upptagit Christian Bernhard Hjorth från Danmark. Kronohäktet i Alingsås. Uppå förslag af konungens bfhde har K. M:t förordnat borgmästaren i Alingsås S. P. Wahlberg att efter kyrkoh. A. F. Cederin t. v. vara tillsyningsman vid kronohäktet i nämnde stad. Från Uddevalla skrifves d. 17 d:s: En torka, som börjar ingifva den största sarhåga, hindrar ännu växtligheten att skjuta någon sart. Ytterst långsamt går det derföre med löfsprickningen, liksom med grönskan å vallarne. IIösträgen synes här och der hafva tagit skada, dels af den ännu skarpa nattsrosten och dels af bristande nederbörd; men värst är det dock med ängarne, vare sig naturliga eller artificiela. Endast en högst ovanligt gynnsam väderlek under de närmaste veckorna skall kunna rädda vår ort från foderbrist. En utflygt. I Bohusläns Tidning skrifves från Uddevalla d. 17 d:s: Läroverkskollegiet i Majorna, rektor C. F. Winkrans och tyra kolleger, ankommo hit till staden pingstaftonen, etter att hafva gjort resan hit till staden i en liten odäckad, snällseglande båt. Sedan de något öfver ett dygn här tillbragt tiden i kamraters och slägtingars krets, skedde återfärden i går på morgonen. Vid utseglingen inträffade den malheuren, att båten kom på grund; men snabbt kastade tvenne af kollegerna af sig kläderna och summo i land mea linor, genom hvilkas tillbjelp båten åter blef tlott, hvarefter resan fortsattes. Uddevalla skarpskyttekar företog sistl. Annandag Pingst en utflygt med fältmanöver till Gustafsberg och Sunds herregård. Vetenskaplig resa, Adjunkten Th. Fries i Upsala har i dessa dagar aftrest till Kristiania, hvarifrån han ämnar begifva sig till nordliga Norge, för att der fortsätta de vetenskapliga forskningar, han redan under föregående resor der anställt. Carl-Johans-förbundets högtidsdag i Upsala d. 11 d:s tog sin början kl. 2 3 och varade till 12 5. Utom prins Oscar såg man närvarande norske statsministern Sibbern, norska statsrådet Meldahl, svenska statsråden Carlson, Malmsten och Bredberg, generalerna Björnstjerna, Hazelius och v. Essen, generaldirektör Huss m. fl. Festtalet hölls af prof. Swedelius. För tillfället författade verser al doc. Nyblom, med musik af Josephsson, afsjöngos. Sedan festen afslutats med solksången samlades deltagarne å Stockholms nationssal, hvarest middag intogs och naturligtvis en mängd underdåniga skålar druckos. Etter middagen upplästes ett antal bref, skrifna dels sat dels till Carl Johan. Studentkonserten om aftonen kunde, tillfölje af den tid dessa brefs uppläsande tog i anspråk, ej bevistas af hertigen. Till slut gafs af landsh. Hamilton souper å Upsala slott. Upsala universitet. Sista stipendiiuppropet för terminen hölls d. 11 d:s. Prof. Toråän höll afskedstalet. Minnesfesten i Lund öfver Otto Lindplad d. 13 d:s var ända till trängsel besökt och den friska och herrliga sången åhördes med allt det bifall som den starka och utmärkta kören måste framkalla. Sångnumren sföregingos af en prolog, framsagd af stud. Lundborg.