Göteborgsposten – 11 maj 1864, sida 2

naturligtvis kunna arbeta under förhandlingarnes gång, kan det ej gerna vara tvifvel underkastadt. huru omröstningens resultat skall utlalla. Det rättar sig, enligt hvad erfarenheten utvisat, alltid mycket efter den påtryckning, hvarunder den allmänna meningen för tillfället lider. I en af tyska trupper besatt ock med tyskt sinnade embetsoch tjenstemän öfversållad provins är omröstningens resultat så tydligt, att det ej längre är tillåtet, att derom hysa ens något tvifvelsmål. Om nu Danmark verkligen beröfvat sig sjelf sitt bästa vapen, genom blockadens upphäfvande mot Tyskland, har det naturligtvis på samma gång ifven beröfvat sig all utsigt till att förmå Tyskland i afseende på Slesvig göra eftergifter, hvilka skulle verka mera i riktningen af parti egal. Det naturligtvis både kan och skall invändas, att då Danmark på intet sätt kan vara säkert om att erhålla hjelp eller understöd af någon annan vänskaplig makt, måste det, i händelse krigsfallet skulle sorttara, utsätta sig för, att ej allenast se Jutland forttarande utsugas, utan äfven Fyen hotas af de fientliga trupperna. Men är det ej mera antagligt, utt de vänskapliga makterna till slut skulle tvingas att röra på sig, om de tyska trupperna verkligen ville fortfara med utpressningar i Jutland och försök till öfvergång till Pyen, än om en ärslång konferens förhandlar och under tiden andra frågor träda emellan, hvilka alldeles bortskymma intresset för det lilla Danmark, så att fredsvännerna quand möme en vacker dag kunna påtvinga Danmark hvilka fredsvilkor som helst, vore de också aldrig så förstörande? Polens behandling är i detta atseende ett varnande och med stentorsstämma talande exempel. Å andra sidan säges, att vapenhvilan endast är inledningen till allvarliga förhandlingar om en afgörande fred. Då denna verkligen kommer på tapeten, måste de tyska makterna låta sina anspråk framstå blottade, och det är då som det öfriga Europas ställning skall komma att teckna sig fullt klar. Men kan man väl tro, att t. ex. England, sedan det nu undvikit kriget då det aldra värst hotat, skall taga ett allvarligt steg, för att förekomma det, sedan väl advokatoriska underhandlingar och diskussioner blifvit inledda? Nej, Englands håg att aktivt bistå Danmark skall minskas, och med defsamma äfven den öfvertygelsen hos tyskarne vinna stadga, att de ej ha något att från England befara, hvarigenom äfven deras envishet och planer skola ytterligare vinna understöd. De måste ju veta, att om England ingenting gör för Danmark, skall ej heller någon af de andra vänskapliga makterna göra något, och i hvilken riktning skola ej Tysklands anspråk sedan gå? Slesvigs lösryckande från Danmark, dess anslutning till Holstein (och derigenom till tyska förbundet) samt de båda hertigdömenas förening med Danmark genom en blott personalunion — se der, det sannolika resultatet. Men hvart tager då Danmarks oafhängighet vägen, hvad utsigt har då Danmarks konstitutionela samfundslif, hvar är då skandinavismen, hvar det starka blifvande Norden?... Sålda för en grynvälling eller ett fursteapanage. Den sista önskan man emellertid kan hysa är den, att danska regeringen, för att förekomma konferensens utdragning på lång tid, framställt som vilkor för sitt upphäfvande as blockaden, att inom en viss tid freden blir afslulad eller åtminstone fredspreliminärerna så pass bestämda, att en rättvis fred kan anses sannolik. Det är naturligt, att vi på samma gång antaga för gifvet, det älven vårt lands representant anslutit sig till ett sådant vilkor. Sverige-Norge hvarken kunna eller böra vara med om Danmarks mord, och dertill måste det nu uppställda och sannolikt redan antagna fredsförslaget leda, om ej något vilkor uppställts, hvilket i någon mån inskränker de tyska makternas anspråk och framträdande. I söndags skulle det beramade slesvigholsteinska monstermötet hållas i Rendsborg, dit man väntade minst 20 å 30,000 personer, 20 2