— Jag har kännt en gentleman med dot namnet, sade han med stark brytning. — Ah! sade Roger, och hvar då? — I Amerika. Denne gentleman var rebellgeneral Jacksons fånge. — Men det är väl längesedan? frågade Roger. Spanioren syntes öfverväga. — Vi äro i Augusti månad, sade han. Det vari Maj månad. Det är något mer än tre månader sedan. Roger skakade på hufvudet. — I så fall, sade han, träffade ers nåd ut för en falsk sir James. — Ah! — Den verklige är död för sex månader sedan. Men spanioren lät sig ej bekomma. Han smålog kallt. — Det vill säga att man trott honom vara död, sade han. — Ers nåd, återtog Roger, en man som får två kulor i ryggen och faller från en femtio fots höjd i tjugo famnars djupt vatten, återkommer ej för att vandra på vår planet. — Det är icke destomindre sannt, återtog den falske spanjoren, att sir James som blott blifvit sårad, upptogs af en amerikansk båt och gjordes till krigsfånge. — Det är omöjligt, sade Roger, hvars ögonbryn hiftigt rynkades. — Hidalgon lutade sig intill honom och tillade helt sakta: