Göteborgsposten – 2 maj 1864, sida 1

Ett bittert leende sväfvade på Rogers läppar. — Jag kände ej någon annan kusin än sir James i Asburthon. ; — Det är om honom han talar. I — Och han har träffat honom? I — Ja, fången hos amerikanarne. i — Vid hvilken tid? i — För tre månader sedan. j — Mina herrar, sade Roger, det är alldeles omöjligt, ty sir James Asburthon blef dödad för sex månader sedan vid sista anfallet på Sanct-Georgsfistet. — Det är just hvad vi sagt don Pedro, men han vidI blifver sitt påstående. — Ah! på min ära! återtog sir Arthur, ni måste ha er förklaring af honom; se der är han. ! Hidalgon don Pedro y Rentes y Sandoval y Lucienda va Sylvanah Pepol, spansk grand af första klassen etc. etc. j inträdde i detta ögonblick, åtföljd af bankiren Charles Brixworth. ! Denne herre helsade med automatisk stelhet och blinkade ej vid åsynen af markis Roger Asburthon. Roger I betraktade nyfiket denna groteska personlighet, under hvilI kens yttre han aldrig skulle kunnat igenkänna sin fars I brorson, herren till Gammal-Asburthon. Sedan de vanliga komplimenterna voro utbytta tog sir Arthur Rood ordet: — Ers nåd, sade han, tillåt oss presentera ers nåd för herr markis Roger Asburthon. Spanioren helsade.