Göteborgsposten – 30 april 1864, sida 2

ÅAÅS A4 VN 2vATIHMUC VÖDUVUIML 1 )GLIGIIUG OÖ11 besatte Viborg samt trakten deromkring, uppskattas till 10,000 man. —— —— — Från Utlandet. Bredvid den krigiska stämning, som gör sig gällande mot Danmark, förmärkas inom Tyskland tvenne andra strömsättningar, hvilka äro mindre bullrande och mera fredliga, men derföre icke mindre gagneliga för landets och folkets utveckling. Den är den lugna diskussionen om åtskilliga större reformer, såsom om en näringsfrihetslag för furstendömet Libeck, hvarigenom näringsfriheten tillochmed skall sträcka sig inom Holsteins gränser; om en folkskolelag i Baden, hvilken i hög grad strider mot det katolska presterskapets önskningar; om en kommunalförfattning med kommunalråd i konungariket Sachsen; och om en civilrätt, konkurslag samt rättegångsordning i Sachsen. Den andra inre strömsättningen är den fortsatta kampen mellan landtdagarne och regeringarne, dels för å de förras sida tilltvinga sig, dels för att försvara en lagbunden frihet. Denna kamp föres f. n. med häftighet i Kurhessen och Nassau, i hvilket senare land regeringen framlagt ett restriktivt förslag till ny presslag, hvilket landtdagen dock förkastat. I Nassau har landtdagen i en adress begärt åtskilliga inre liberala reformer — men hertigen har vägrat emottaga adressen. Till Frankrike börja nu redan de hittills i Mexico varande franska trupperna att så småningom återkomma. Sålunda har redan till Brest anländt största delen af det i Mexico begagnade franska marininfanteriet. Det mexicanska lånet skall redan vara fulltecknadt. De i Afrika afbrutna oroligheterna sysselsätta i någon mån uppmärksamheten. Frankrike har, som bekant, i sina afrikanska besittningar, hittills upprätthållit en nästan uteslutande militär förvaltning. Att denna genom sin naturliga stränghet måste med hvarje år kännas odrägligare, är klart, och isynnerhet då ett lugnt törhållande inträdt, som betingat en framåtskridande inre utveckling. Kejsar Napoleon har äfven insett detta och derföre sökt efter hand införa vissa reformer, men mött från flera håll ett motstånd, som hejdat hans reformförsök. Emellertid har härigenom ett vacklande tillstånd inträffat, hvilket måste kännas olidligt för de europeiska kolonisterna, på samma gång det gifver anledning åt en hop missnöjda arabiska stamhöfdingar, att, sin vana likmätigt, uppväcka inre stridigheter. Dock hafva de flesta anseddare höfdingar med bestämdhet uttalat sig emot uppvinglingsförsöken, så att antagligen denna nya fråga, som så plötsligt kommit att öka de redan förut mer än tillräckligt många sväfvande frågorna, snarast skall vara ufjemnad. I Paris har utkommit en ny tidning, kallad Grand Journal och tryckt på en två qvadratmeter stort hvitt bomullstyg. Tryckningen har lyckats förträffligt och svärtan kan med mycken lätthet utplånas, så att en prenumerant kan, sedan han väl läst sitt blad, skicka det till sin sömmerska och låta af detsamma förfärdiga en fin och vacker — skjorta. Konsterna äro mångahanda! Den franska pansarflottan skall i början af maj företaga en ny profresa genom Kanalen till Nordsjön (och Kattegatt 2). I England talas nästan icke om någonting annat än Garibaldi, hvars hastiga afresa den stora allmänheten ovilkorligen vill tillskrifva regeringsmedlemmarnes intriger. Oviljan vänder sig nu ej längre mot Frankrike, utan man tror att det hela är en koncession för de vid konferensen representerade tyska makterna.