Göteborgsposten – 29 april 1864, sida 3

Till Hamhurg anlände i fredags morse ett extratåg med c:a 2,600 ctr ammunition, deribland 670 fat krut, och i fredags middag ett nytt extratåg med öfver 4,000 ctr kanonkulor, bomber och spetsgranater. Mer än 200 vagnar begagnades, för att fortskaffa dessa krigsförnödenheter till bangården i Altona, hvarifrån de gingo vidare norrut. Vid Köpenhamns borgarerepresentanters sammanträde i måndags afton beslöts töljande adress till armåen, hvilken senare redan pr telegraf till öfverbetälet fått sig densamma meddelad: Vi hafva med beundran följt eder hjeltemodiga och ihållande kamp mot en öfverlägsen fiende, och vi känna ett behof af att på edra köpenhamnska medborgares vägnar uttala den djupa tacksamhet, som i detta ögonblick lifvar hvarje danskt hjerta. Påträngda af öfvermakten, utsatta för en oafbruten beskjutning, hvars våldsamhet är enstaka stående i historien, utan ro och hvila, hafven j fortfarit att lugnt och oförsagdt häfda eder ställning, tills motstånd var omöjligt — först då drogen j eder öfverväldigade tillbaka. Många hafva i denna kamp genom sin död beseglat sin trohet mot konung och fädernesland; frid vare öfver deras grafvar; äradt vare deras minne. Genom edert hjeltemodiga försvar af Dyppel hafven j utfört en bragd, som skall bära sin frukt och tacksamligeh ihågkommas; j hafven gifvit edra kamrater ett lysande och upplyftande exempel och stärkt edra medborgares vilja att bära äfven de tyngsta offer för fäderneslandets frälsning. J hafven visat Europa, hvilken motståndskraft det finnes äfven hos ett litet folk, som kämpar för sin existens. Mottagen derföre edra medborgares varma och innerliga tack, Vi veta ej hvilka hemsökelser framtiden skall medföra, men det veta vi, att vi strida för en helig och rättvis sak, för vår konungs rätt, för vårt lands frihet och sjelfständighet, och i denna strid skola vi icke svigta, Vi sätta vår lit till Honom, som styr folkens öden, och vi bevara hoppet om, att han skall göra pröfningens utgång sådan, att vi kunna bära den. Gud bevare konungen och fäderneslandet; Gud hålle sin hand öfver Danmarks tappra och trosasta söner! — Vg—:v—g— D