Göteborgsposten – 28 april 1864, sida 1

De svenska frivilliga vid Dyppel. Snällposten lemnar några detaljer angående löjen. Nordenfalks deltagande i striden, hvilken vi här återgifva: Straxt vid ankomsten, som skedde kort före stormningen, fick löjtn. N. plats i försvaret af skansen n:o 2. Då stormningen började, var fientliga elden här ytterst våldsam, och ett af blockhusen sköts i brand. Nära invid blockhuset låg ett krutmagasin, med en dörr af träd. Det var stor fara att dörren skulle antändas af det brinnande blockhuset då en förfärlig explosition inträffat. Manskapet drog sig undan, men Nordenfalk och löjtn. Ancker skyndade till och midt under kulregnet kastade dessa båda upp en jordvall öfver träd-dörren till magasinet, så att detta räddades från att springa i luften. Under striden fick Nordenfalk ett skott i munnen, dervid kulan strök förbi och tog bort en del af öfra tandraden. Han förlorade sansen och föll samt låg länge medvetlös. Omsider vaknade han upp och då han lyftade hufvudet i vädret, fick han en salfva gevärsskott emot sig. En Preussisk afdelning infanteri stod midt emot der han låg och då de sågo att bland massan af döde en höjde på sig, så sköto alla på den. Men underbart nog träffades han icke. Han lade sig då ned igen och låg som död, till dess parlamentärerna börjat underhandla om likens afhemtning och då steg han upp. Hans kappa var alldeles sönderskjuten, såväl af den sista salfvan som af elden i skansen, dervid äfven en kula hade träffat hans fältflaska. I Aftonbladet läsas flera intressanta meddelanden från krigsskådeplatsen angående de frivilligas deltagande i Danmarks strid. Bland annat läses i ett privat bref, dat. d. 17 d:s, från finnen Carlson, som blifvit anställd som sekundlöjtn. i 22:dra infanteriregementet följande: Den 8 ankom jag till Als och placerades såsom sekundlöjtn. på 22:dra infanteriregementets 3:dje kompani. Den 10 på aftonen rykte vi in i Dyppelpositionen; 3:dje kompaniet besatte den ryktbara skansen n:o 2. Till kl. I på natten arbetade mina 100 man oafbrutet på reparerandet af denna skans, under tiden öfversållade af spetsgranater. Sedan fingo vi aflösning och gingo ned i löpgrafvarne. Kl. 4 på morgonen dånade preussarnes hurrarop vid skyttegrafvarne och reffelkulorna hveno kring öronen. Jag fick order att besätta skansen och med ett: Fremad-Löbl stormade vi in öfver bron. Jag säger bron; men det finnes, gudnås! icke mera någon bro, utan det är numera blott två plankor beskjutna både i flanken och ———. —?Å-we — ——