Göteborgsposten – 21 april 1864, sida 1

——5——,;;).5?nc——————————— till konstruerad vagnsbur. I allmänhet äro dylika representationer omtyckta af en del af vår publik, men denna del är dock för liten för att kunna underhålla ett så stort och dyrt aflönadt sällskap som det Suhreska, hvilket uppträdt i Dresden under en del af vintern. Alla de konstberidaresällskap, som varit här under de senaste 10—12 åren, ha gjort mycket anspråkslösa affärer, och Renz förklarade högtidligt att han väl aldrig skulle besöka Stockholm mer, ty hvad ej resan fram och åter slukade, det slukade den rundeligt tilltagna hyran för mandgen. För längre tid sedan omtalade jag att intendenten Bournonville skulle lemna kongl. teatern. Detta har bekräftat sig och om en vecka eller så har hr B. sin afskedsrecett. Onekligt är att kongl. teatern härigenom gör en mycket kännbar förlust, ty sedan finnes nästan ingen qvar — Kjellberg dog ju beklagligen för kort tid sedan — som i scenisk routine och skarp blick kan mäta sig med hr Bournonville. Till sin recett får han Ambroise Thomas opera Drottning Elviras sagaHr Thomas torde kanske komma att intressera här, men i Frankrike har han ej gjort det, och recensenterna klandra hans envishet att oupphörligt vilja härma Halvy. — På trehundrade årsdagen af Shakespeares födelse, d. 23 dennes, ämna de kongl. teatrarae riktigt hedra sig, i det på hvardera teatern gilves ett arbete af den store briten. På Dramatiska teatern gifves Tretiondagsafton. Huruvida det är med Ä-särskild tillfredsställelse som konstens vänner erfara att stycket gifves ostympadt torde få lemnas derhän; liksom de flesta af Shakespeares pjeser är den ej rätt njutbar i sin ursprungliga form och J. L. Heiberg, som också hade estetiskt sinne och smak, han vaktade sig för att gifva pjesen i dess ursprungliga skick utan bearbetade den. — I går afton gafs det Feuilletska så länge bebådade skådespeler Montjoye. Min tid var upptagen så att jag ej kan säga hur pjesen mottogs. Om ej detta bref redan vore så långt skulle jag meddela er en tysk teatertidnings omdöme om denna pjes, som i Januari gafs på kongl. teatern i Berlin, och hvari stycket på goda skäl alldeles utdömes. Återstår att se hvad våra tidningar säga. — Drottning Bell, som ännu icke kommit att, såsom det utpuftades, gifvas samtidigt på kongl. teatrarne i Stockholm och Berlin, har här haft framgång hos damerna, som aldrig kunna se sig mätta på de många vackra och dyrbara klädningar fruarne Hvasser och Hedin i pjesen begagna. Stycket är eljest ett af fru Birch-Pfeiffers med bålstora, alldeles omotiverade effekter mest öfverlastade stycke man ännu här sett. Såsom vanligt på vårsidan har de musikaliska matingernas tid nu kommit. Flera sådana matinger annonseras ej ens, utan fulla hus för det eller det ändamålet fås, tack vare vänners vänner och bekantas bekanta. Bland matinger som annonserats är en för en tjensteman vid kongl. teatern, regissören Lindmark, hvilken till vårdandet af sin brutna helsa blifvit ordinerad att undergå kur i Carlsbad. Lyriska och dramatiska scenens bästa sujetter intressera sig för företaget, så att ett fullt hus blir följden.