Göteborgsposten – 20 april 1864, sida 1

Det tyckes annars som att vårt Vetenskapsoch stterhetssamhälle borde på något sätt högtidlighålla det frejdade snillets jubeldag, hvilken firas i nästan alla något betydande städer i Europa. Dock har man sagt oss, att å härvarande teater nägra arrangementer komma att med anledning af dagen vidtagas, såsom uppläsandet af en prolog, några shakspeareska tableaux vivants etc. Göteborgs friv. karpskyttekar. Uppvisning af de medlemmar af kåren, 11 till antalet, hvilka undergått den erforderliga exercisen för befriande från detta års I:sta klass bevärings vapenöfningar, kommer att försiggå i dag kl. 2,2 e m i Elementarläroverkets gymnastiksal. Uppvisningen sker i närvaro af öfverbefälhafvaren kapt. m. m. A. G. von Holten och kapt. vid Bohusläns regemente F. L. Sonneustein. Lärarelönerna. Den för någon tid sedan i vår tidning förordade åtgärden att låta 1:sta tertialets löner lyftas efter förra årets stat intilldess den nya staten kan göras färdig, har nu blifvit af Statskontoret vidtagen. Kommunalstämma hölls sistl. måndag i Carl Johans församling, då till ordtörande i kommunalstämman och hos kommunalfullmäktige med stor röstpluralitet utsågs intendenten vid Göteborgs utredningsförråd major J. F. Flach. Till ledamot i kommunalnämnden, i stället för kapt. J. F. Strömberg som från denna befattning befriats, utsågs hr C. F. Höglund j:r, hvaremot hr Strömbergs anhållan om betrielse från befattningen som kommunalfullmäktig ej bifölls. Vid sammanträde med kommunalfullmäktige i församlingen samma dag valdes till revisorer för granskningen af sistl. årets kommunalräkenskaper: handl. E. Dahlström samt bokhållarne John Peterson och Edvin Leffler, och till deras suppleant bokhållaren J. Larsson. Från Stiftet. Såsom sökande till Fagereds regala pastorat af 3:dje klassen hafva inom fatalietiden sig anmält: S. M. adj. A. N. Rudbeck, S. M. adj. R. G. G. Herslov, komministern E. Wingärd och S. M. adj. C. S. F. Törner. Tullkomitn. Det är sannolikt ännu i friskt minne hvilka klagoljud protektionisterna läto sina organer inom tidningspressen uppstämma, då K. M:t, visserligen i enlighet med ständernas begäran, nedsatte en komite i och för tulltaxans revision, men icke i protektionistiskt utan i frihandels-syfte. Tillochmed åtskilliga ledamöter af Stockholms börs, glömska af sina för tio år sedan gjorda varma uttalanden för frihandelssystemets införande, läto förleda sig, sedan de blifvit mer och mindre intresserade såsom delegare i eller förläggare tör protekterade industriföretag, att nu pockande fordra det regeringen bredvid den redan förordnade tullkomiten skulle nedsätta ännu en dylik, men bestående at — protektionister. Ett dylikt anspråk, som icke understöddes af mer än en tidning, hvilken, från att vara ifrig vän af frihandelssystemet, plötsligen sadlade om och blef protektionismens frenetiske försvarare, kunde af giltiga skäl icke villsaras. Det låg nemligen för öppen dag att den redan beslutade komitön skulle låta sig angeläget vara, att under fortgången af sina arbeten egna synnerlig uppmärksamhet just åt målsmännens för protektionismen argumentation, att pröfva och belysa äfven den. Tullkomitens arbeten hafva under vinterns lopp utan afbrott fortgått, och samtlige ledamöterna hafva hvar och en i sin mån nitiskt medverkat till hvarje specialfrågas utredning. Komiten har dervid tagit de i England ofta nedsatta komitåernas förfaringssätt till föredöme, och inkallat, för upplysningars meddelande, ansedda och sakkunniga fabrikanter, industriidkare och affärsmän i våra olika och vigtigare näringsgrenar. Det utbyte af åsigter, som derigenom tillvägabringats har varit öfver förväntan värderikt, särdeles för fabrikanterna och industriidkarne, hvilka just genom detta utbyte kommit till vida större klarhet i uppfattningen af sina egna intressen. Flera af dem hafva infunnit sig hos komiten, genomträngda at den föreställningen, att deras yrken alldeles icke vore behörigen skyddade, eller att om någon förändring i den nu gillande tulltaxan inträffade i frihandelsriktning, så skulle deras industri gå under. Förmedelst den rika tillgång på materialier som komitn har till sitt förfogande, och den erfarenhet som komiten har att åberopa från andra länder jemte den som redan hos oss förvärfvats, — med tå ord sagdt, genom utbytet af på tillförlitliga fakta byggda åsigter, som antagit karakteren af grundsatser, har mer än en och ganska säkert de mest intelligenta industriidkarne kommit till den öfvertygelsen, att de farhågor, som gjort dem så bittert stämda mot frihandelssystemets konseqventa tillämpning hos oss i verkligheten icke vara af avn