Göteborgsposten – 14 april 1864, sida 1

mögenhet och haft den djerfheten att sätta sig på en pärs lat England stol. Presidenten afbröt läsningen. . — Må klubban tillåta, yttrade han, att jag framställer frågan på samma sätt som vår anonyme korrespondent gjortHan vände sig dervid till den person som ansett onödigt att underkasta markis Roger några receptionsprof. — Hvad straff förtjenar en sådan man? Den tilltalade medlemmen svarade: — Jag skulle vilja att han under öppen session i örverhuset rycktes från sin plats och släpades i smutsen på Londons gator. occh ni? frågade presidenten en annan medlem. -Jag skulle rösta för att deportera honom. — Ja! Botany Bay! utropade flera röster. En annan medlem reste sig nu. — Jag, mina herrar, har en annan åsigt. — Tala, yttrade presidenten. — Första vilkoret för att utgöra en medlem i vårt sällskap är att vara adelsman. — Det är sannt. — Då vi skola hämnas de orättvisor som begås mot engelska adeln, äro vi alla solidariska. Om en varg öfverraskas i ett fårahus, dödar man vargen; om bland ädlingar en bedragare insmyger sig, tillhör det adeln sjelf att straffa. — Bravo! bravo! — Om den angifvelse som blifvit gjord är sann, fortfor talaren, fordrar jag att den brottslige ljuter döden.