Göteborgsposten – 12 april 1864, sida 3

— ha förvandlat dem till veritabla pigg-ängare, och när de komma, då Gud nåde de danska krigsskeppen. Hr Nobbe tyckes emellertid alldeles Ha glömt bort några små bagateller. såsom att de danska bloekadskeppen pläga att föra flera eller färre större och mindre s. k. kanoner, hvilkas kulor obegripligt lätt kunna skjuta ett lättbygdt ångfartyg i sank, förrän det kommer dem inpå lifvet samt att en puff af en örlogsmans framstam mellan refbenen på dessas spinkiga skuldror snart nog skulle förmå dem till att uppgifva alla försök såväl med sina Stosssom Explosions-Nadel-Piken. Man kan derjemte rimligtvis antaga att hr Nobbe tror det danska marinen är alltför human att använda kanoner mot ett fartyg, som icke är armeradt med ens så mycket som en fickpistol och att enhvar dansk fregatt skall vara tillräckligt höflig för att ligga stilla och vända bredsidan till, medan hans piggångare anställer sina intressanta försök. Förutsätter han icke detta så lärer han näppeligen sjelf vilja öfvertaga kommandot på någon af dessa döds-seglare, Då råttorna en gång höllo rådslag om hvad som skulle företagas mot katten, som blockerade deras hål, bevisade ett ljust hufvud ibland dem att det bästa skulle vara att laga så, att katten finge några bjellror om halsen så att man kunde akta sig för honom. Härom voro alla öfverens och det blef nu blott frågan om hvem som skulle utföra förslaget. Derom tvista de kloka råttorna ännu i dag, och svårligen skall den gåtan blifva löst förr än Nobbe har funnit de tyska sjöhjeltar, hvilka skola bemanna hans ikendampfer. Ai.