visans gudinna, åtföljd af de 6 dygderna, klädda i kostymer från Gustaf III:s tidehvart — antagligen en fin ironi af den humoristiske balarrangören, ty hvad som än utmärkte detta lysande tidehvarf, icke var det åtminstone dygderna! Det är emellertid så sällan som här några offentliga förlustelser anställas enkom afsedda för barn, att det är skäl till att antaga det den outtröttlige beredaren af en treflig afton åt de små, hvilken, oaktadt hans fjät visserligen icke äro lika spänstiga och bevingade som fordom, dock i oförminskad grad eger qvar sitt goda lynne och sin förmåga att spela upp barnen, äfven i afton skall få se om icke precist alla dock ganska många af stadens förhoppningsfulla plantor i ring! Efter vi tala om barnen, må omnämnas en liten tidskrift, säkerligen den ende i verlden i sitt slag, hvilken utgifves i Paris och hvaraf ett profhäfte inkommit till härv. boklådor. Den heter Gazette de la poupse och är en ordentlig liten mode-journal för — dockor. Den innehäller fullkomligt detsamma som en journal för lefvande dockor: mode-planscher, mönster för tillskärning at kläder, virkoch broderimönster m. m. allt naturligtvis så att säga i fickformat och försedt med lämplig text. Vi gissa att många små flickor skulle vara roade af att ega en sådan ledning för sin smak vid utstofferandet af sina käraste leksaker, på samma gång som det måhända skulle vara en sporre till inlärandet af det för en ungdom mest passande af alla språk — fransyskan, likaväl som det skulle gifva tidig färdighet i en mängd både nyttiga och nöjsamma sysselsättningar för de späda fingrarne. Måhända skall någon sträng och pedantisk moralist vilja invända att man derigenom skulle hos de små uppväcka böjelse för flärd och koketteri, men — den kommer nog ändå med åren, inte sannt mina damer?!